Graden av konventionalisering i andraspråkselevers användning av bildliga uttryck

I den här studien undersöks andraspråkselevers användning av bildspråk i den egna produktionen. Studien bygger på elevtextanalyser där texterna som analyseras är skrivna av arabisktalande andraspråkselever i kurs 1 och kurs 2 i svenska som andraspråk på gymnasiet. Syftet med studien är att undersöka...

Full description

Bibliographic Details
Main Author: Alshehaby, Ghazal
Format: Others
Language:Swedish
Published: Umeå universitet, Institutionen för språkstudier 2021
Subjects:
Online Access:http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-185396
Description
Summary:I den här studien undersöks andraspråkselevers användning av bildspråk i den egna produktionen. Studien bygger på elevtextanalyser där texterna som analyseras är skrivna av arabisktalande andraspråkselever i kurs 1 och kurs 2 i svenska som andraspråk på gymnasiet. Syftet med studien är att undersöka i vilken mån andraspråkselever använder bildliga uttryck i sina texter och vad de uttrycken som används har för konventionaliseringsgrad, det vill säga graden av idiomatik i användning. Studien syftar även till att undersöka om de bildliga uttrycken som används kan vara lån från förstaspråket. Resultatet visar att bildliga uttryck förekommer i andraspråkselevers texter och utgör 7,65% av textmaterialet. Den vanligaste typen av bildspråk i materialet är metaforer; idiom förekommer däremot i en väldigt liten utsträckning och utgörs alltid av modifieringar som oftast beror på fel användning av preposition. Detta ger en bild av att prepositioner utgör en svårighet vid inlärning av relativt fasta fraser som idiom. Utifrån resultatet har jag även funnit att helfrasinlärning kan vara en bra utgångspunkt vid inlärning av idiom särskilt i de tidiga stadierna av språkinlärningen, dels för att det kan vara svårt för inlärare att förstå de nyansskillnader som finns mellan vissa prepositioner, dels för att idiom ibland kan uppvisa ogrammatiska drag vilket gör dem mer komplicerade att analysera. Resultatet har även visat att elevernas kulturella och språkliga/litterära bakgrund fungerar som inspirationskälla vid användning av nybildade bildliga uttryck.