SKAMBENÄGENHET, SJÄLVBILD OCH SYMTOMNIVÅ HOS PSYKIATRISKA PATIENTER INFÖR BEHANDLING I KÄNSLOSKOLA

• Main Author: Nyström, Ingrid
• Format: Others
• Language: Swedish
• Published: Umeå universitet, Umeå universitetsbibliotek (UB) 2021
• Subjects: affect; affect regulation; shame proneness; self-image; mental symptoms; symptom level; affect school; känsloskola; emotional school; mental illness; affekter; affektreglering; skam; skambenägenhet; självbild; psykiska symtom; symtomnivå; affektskola; psykisk ohälsa; Social Sciences; Samhällsvetenskap; Psychology; Psykologi
• Online Access: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-184966

Syftet med studien var att undersöka om det fanns skillnader mellan skambenägenhet, självbild samt generell symtomnivå hos en patientgrupp inför behandling i Känsloskola jämfört med en normgrupp. Ett ytterligare syfte var att hos patientgruppen studera sambandet mellan dessa tre faktorer. Mätinstrumenten bestod av TOSCA, SASB Introject och SCL-90 GSI. I studien medverkade 18 vuxna patienter, varav 4 män och 14 kvinnor. Patienterna rekryterades från olika öppenvårdsmottagningar vid en vuxenpsykiatrisk klinik i Umeå där studien genomfördes. Resultaten visade på en tydlig signifikant skillnad mellan patientgruppen och normgrupperna. Patientgruppen uppvisade högre nivåer av skambenägenhet, självkontroll, självkritik, självhat, självförsummelse och symtom samt lägre nivåer av självacceptans, självkärlek, självvård än normalgruppen. Studien fann även ett tydligt signifikant positivt samband mellan skambenägenhet, självbildsaspekterna självkritik och självhat samt symtomnivå hos patientgruppen. Studien bidrar med ny kunskap om känsloskolans patientgrupp. Ett lågt deltagarantal och ojämn könsfördelning uppmanar till försiktighet vad gäller tolkning och generalisering av resultatet. En initial bedömning av patienternas tillstånd kan tillvaratas i utformningen av psykologisk behandling av olika psykiatriska tillstånd. Inte minst kunskapen om skambenägenhet och självhat.  === The purpose of the study was to investigate whether there were differences between shameproneness, self-image and general symptom level in a patient group before treatment in Känsloskola (Emotion school) compared with a norm group. An additional purpose was to study the relationship between these three factors in the patient group. The measuring instruments consisted of TOSCA, SASB Introject and SCL-90 GSI. The study involved 18 adult patients, of whom 4 were men and 14 women. The patients were recruited from various outpatient clinics at an adult psychiatric clinic in Umeå where the study was conducted. The result showed a clear significant difference between the patient group and the norm groups. The patient group showed a higher level of shame proneness, self-control, self-critisism, self-hatred, self-neglect and symptom and lower levels of self-acceptace, selflove, selfcare than the normal group. The study also found a clear significant positive relationship between shameproneness, self-image aspects self-criticism and self-hatred and symptom level in the patient group. The study contributes with new knowledge about Känsloskolans patient group. A low number of participants and an uneven gender distribution call for caution with regard to the interpretation and generalization of the results. An initial assessment of the patients condition can be used in the design of psychological treatment of various psychiatric conditions. Not least the knowledge of shame and self-hatred.