| Summary: | Världsekonomin har de senaste decennierna förändrats till att bli mer kunskapsbaserad. Denna förändring kan illustreras av att företagens tillgångar har gått från att vara 80% materiella till att bli 80% immateriella. De immateriella tillgångarna är omdebatterade av flera olika aktörer i samhället, framför allt för att dem är svåra att värdera. Tidigare forskning visar att revisorer upplever de immateriella tillgångarna som svåra att revidera eftersom revisionsrisken är hög, vilket tar sig i uttryck genom högre revisorsarvoden. Detta skapar problem för fler aktörer än revisorerna. Regelverken implicerar att användare av de finansiella rapporterna behöver ha viss mängd kunskap för att kunna tillskansa sig informationen i årsredovisningar. Detta skapar potentiella risker vid ekonomiska beslut när svåra redovisningsposter ska värderas subjektivt. Studiens problembakgrund mynnar ut i frågeställningen: Vilka faktorer påverkar riskbedömningen vid revision av företag med stor andel immateriella tillgångar? Syftet med studien är att utveckla en djupare förståelse för hur revisorer i Sverige gör sin riskbedömning när de reviderar företag med dessa typer av tillgångar. Genom detta ska faktorer som leder till högre respektive lägre revisionsrisk identifieras. För att besvara denna problemformulering har en kvalitativ metod använts och datainsamlingen har skett genom semistrukturerade intervjuer med fyra revisorer från fyra olika revisionsbyråer. Det empiriska underlaget har bearbetats med en tematisk analysmetod. Uppsatsen grundar sig på litteratur om revision och revisionsprocessen. Relevanta delar ur processen har valts ut och en fördjupning har gjorts för revisorernas riskbedömning samt regelverk och problematiken kring immateriella tillgångar. Andra områden som lyfts fram är revisionsbevis, väsentlighet och intern kontroll. Tidigare forskning om revisionsrisk redogörs för och diskuteras i förhållande till denna studie. Det framkommer flera olika faktorer som påverkar revisorernas riskbedömning, där vi har identifierat tre huvudfaktorer. Ett genomgående tema är att klientens kompetensnivå påverkar revisorns riskbedömning i form av dokumentation samt kunskap om regelverk och värdering. Resultaten visar även att revisorn behöver beakta effektiviteten i revisionen för att minimera revisionsrisken, baserat på ett samband mellan tidsåtgång och revisionsrisk. Till sist identifieras att revisionsbevis för immateriella tillgångar ofta är av låg beviskvalitet, vilket ökar risken för fel och ställer högre krav på revisorns bedömning.
|
|---|
