Psykologiska faktorers samband med förbättring i fysisk förmåga under gruppgympa

Fysisk inaktivitet är ett växande problem ur folkhälsosynpunkt. Världshälsoorganisationen rekommenderar minst 3 timmars måttlig fysisk aktivitet per vecka för ökad hälsa och fysisk förmåga. Gruppträningspass där man rör sig till musik är en populär träningsform, särskilt för mindre aktiva personer e...

Full description

Bibliographic Details
Main Authors: Eidenert, Ellen, Åsbrink, Jonas
Format: Others
Language:Swedish
Published: Umeå universitet, Institutionen för psykologi 2021
Subjects:
Online Access:http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-183668
id ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-umu-183668
record_format oai_dc
spelling ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-umu-1836682021-05-29T05:40:08ZPsykologiska faktorers samband med förbättring i fysisk förmåga under gruppgympasweEidenert, EllenÅsbrink, JonasUmeå universitet, Institutionen för psykologiUmeå universitet, Institutionen för psykologi2021Physical fitnessphysical activitygroup traininghealthsedentary lifestylepsychological determinantsFysisk förmågaFysisk aktivitetgruppträninghälsastillasittande livsstilpsykologiska determinanterPsychologyPsykologiFysisk inaktivitet är ett växande problem ur folkhälsosynpunkt. Världshälsoorganisationen rekommenderar minst 3 timmars måttlig fysisk aktivitet per vecka för ökad hälsa och fysisk förmåga. Gruppträningspass där man rör sig till musik är en populär träningsform, särskilt för mindre aktiva personer eller de som börjar träna efter att ha varit inaktiva. Det är därför intressant att förstå hur sådan träning bör utformas för att ge störst förbättring på fysisk förmåga. Här undersöker vi hur musikgympa förbättrar fysisk förmåga hos otränade personer, och i vilken mån denna förbättring korrelerar med ett antal psykologiska faktorer relaterade till den fysiska aktiviteten. 110 personer genomförde ett testbatteri som omfattade kondition, styrka, och flexibilitet före och efter elva veckors gruppgympa två gånger i veckan. De psykologiska faktorerna omfattade deras upplevelser av ansträngning, flow, smärta, välbefinnande under träningspassen och deras uppfattning om instruktörerna. Deltagarnas fysiska förmåga förbättrades, men förbättringen var endast svagt och icke statistiskt signifikant korrelerad med de psykologiska faktorerna. Physical inactivity is a growing problem from a public health point of view. The World Health Organization recommends at least 3 hours of moderate-intensity aerobic physical activity weekly to increase health benefits and physical fitness. Group workouts where you move to music are a popular form of exercise, especially for less active people or those who start exercising after previously being inactive. Therefore, it is interesting to understand how such training should be designed to give the greatest effect on physical fitness. In this study we examine how music exercise improves physical fitness in sedentary people, and to what extent this improvement correlates with a number of psychological factors related to physical activity. 110 people completed a test battery that tested fitness, strength, and flexibility before and after eleven weeks of group exercise twice a week. The psychological factors were their experienced exertion, flow, pain, well- being during the workouts, as well as their perception of the instructors. Physical fitness increased, but the increase was only weakly- and non-significantly correlated with the psychological factors.  Student thesisinfo:eu-repo/semantics/bachelorThesistexthttp://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-183668application/pdfinfo:eu-repo/semantics/openAccess
collection NDLTD
language Swedish
format Others
sources NDLTD
topic Physical fitness
physical activity
group training
health
sedentary lifestyle
psychological determinants
Fysisk förmåga
Fysisk aktivitet
gruppträning
hälsa
stillasittande livsstil
psykologiska determinanter
Psychology
Psykologi
spellingShingle Physical fitness
physical activity
group training
health
sedentary lifestyle
psychological determinants
Fysisk förmåga
Fysisk aktivitet
gruppträning
hälsa
stillasittande livsstil
psykologiska determinanter
Psychology
Psykologi
Eidenert, Ellen
Åsbrink, Jonas
Psykologiska faktorers samband med förbättring i fysisk förmåga under gruppgympa
description Fysisk inaktivitet är ett växande problem ur folkhälsosynpunkt. Världshälsoorganisationen rekommenderar minst 3 timmars måttlig fysisk aktivitet per vecka för ökad hälsa och fysisk förmåga. Gruppträningspass där man rör sig till musik är en populär träningsform, särskilt för mindre aktiva personer eller de som börjar träna efter att ha varit inaktiva. Det är därför intressant att förstå hur sådan träning bör utformas för att ge störst förbättring på fysisk förmåga. Här undersöker vi hur musikgympa förbättrar fysisk förmåga hos otränade personer, och i vilken mån denna förbättring korrelerar med ett antal psykologiska faktorer relaterade till den fysiska aktiviteten. 110 personer genomförde ett testbatteri som omfattade kondition, styrka, och flexibilitet före och efter elva veckors gruppgympa två gånger i veckan. De psykologiska faktorerna omfattade deras upplevelser av ansträngning, flow, smärta, välbefinnande under träningspassen och deras uppfattning om instruktörerna. Deltagarnas fysiska förmåga förbättrades, men förbättringen var endast svagt och icke statistiskt signifikant korrelerad med de psykologiska faktorerna. === Physical inactivity is a growing problem from a public health point of view. The World Health Organization recommends at least 3 hours of moderate-intensity aerobic physical activity weekly to increase health benefits and physical fitness. Group workouts where you move to music are a popular form of exercise, especially for less active people or those who start exercising after previously being inactive. Therefore, it is interesting to understand how such training should be designed to give the greatest effect on physical fitness. In this study we examine how music exercise improves physical fitness in sedentary people, and to what extent this improvement correlates with a number of psychological factors related to physical activity. 110 people completed a test battery that tested fitness, strength, and flexibility before and after eleven weeks of group exercise twice a week. The psychological factors were their experienced exertion, flow, pain, well- being during the workouts, as well as their perception of the instructors. Physical fitness increased, but the increase was only weakly- and non-significantly correlated with the psychological factors. 
author Eidenert, Ellen
Åsbrink, Jonas
author_facet Eidenert, Ellen
Åsbrink, Jonas
author_sort Eidenert, Ellen
title Psykologiska faktorers samband med förbättring i fysisk förmåga under gruppgympa
title_short Psykologiska faktorers samband med förbättring i fysisk förmåga under gruppgympa
title_full Psykologiska faktorers samband med förbättring i fysisk förmåga under gruppgympa
title_fullStr Psykologiska faktorers samband med förbättring i fysisk förmåga under gruppgympa
title_full_unstemmed Psykologiska faktorers samband med förbättring i fysisk förmåga under gruppgympa
title_sort psykologiska faktorers samband med förbättring i fysisk förmåga under gruppgympa
publisher Umeå universitet, Institutionen för psykologi
publishDate 2021
url http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-183668
work_keys_str_mv AT eidenertellen psykologiskafaktorerssambandmedforbattringifysiskformagaundergruppgympa
AT asbrinkjonas psykologiskafaktorerssambandmedforbattringifysiskformagaundergruppgympa
_version_ 1719408071884668928