Formativ bedömning i distansundervisning inom ämnet idrott och hälsa : En intervjustudie om gymnasielärares upplevelser och erfarenheter

Formativ bedömning är en av de arbetsmetoder som visat sig ha störst effekt på elevers inlärning. På grund av Folkhälsomyndighetens direktiv att under våren 2020 stänga ner gymnasieskolorna ochf örlägga all gymnasieutbildning på distans, krävdes en snabb omställning av gymnasielärarnas undervisning....

Full description

Bibliographic Details
Main Authors: Kinnari, André, Korsman, Johan
Format: Others
Language:Swedish
Published: Umeå universitet, Pedagogiska institutionen 2020
Subjects:
Online Access:http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-180748
Description
Summary:Formativ bedömning är en av de arbetsmetoder som visat sig ha störst effekt på elevers inlärning. På grund av Folkhälsomyndighetens direktiv att under våren 2020 stänga ner gymnasieskolorna ochf örlägga all gymnasieutbildning på distans, krävdes en snabb omställning av gymnasielärarnas undervisning. Idrott och hälsa som ämne är, till skillnad från många andra ämnen, till stor del praktiskt lagd, något som kan skapa annorlunda förutsättningar i distansundervisning. Studien syftade därför till att undersöka lärares uppfattningar och erfarenheter av formativ bedömning under distansundervisning, inom ämnet idrott och hälsa. För att undersöka detta genomfördes sju stycken kvalitativa intervjuer med verksamma gymnasielärare i ämnet. I resultatet framkom att lektionsinnehållet övergick från en övervägande del motoriska utföranden till huvudsakligen teoretiska uppgifter på praktiska moment, vilket gjort att många lärare har ifrågasatt vad deras elever faktiskt lärt sig. Eftersom distansundervisningen bestod främst av fördröjd undervisning med individuella uppgifter, ökade det egna ansvaret. Majoriteten av lärare nämner att skillnaderna i inlärningen mellan de elever som klarade av det ökade ansvaret och de som inte klarade det, ökade under distansundervisningen. Några fördelar som uppdagades var att återkopplingen blev mer uppgiftsspecifik, att det frigjordes mer tid till planering samt att lärandemålen fick en större fokus i distansundervisningen.