| Summary: | Under åren 1938-1991 genomgick läroböcker i Sverige en statlig kontroll, bland annat som ett styrmedel för att skapa en likvärdig skola, men detta sker inte idag. Det är marknaden, producent och konsument i kombination med läroplanen som styr. I slutändan är det upp till läraren att välja lärobok, om de vill ha en, och hur de använder den. Läroboken anser många är en stor ramfaktor i undervisningen då den bland annat kan ses som svaret på vad en kurs ska innehålla och hur den ska läggas upp. Vad gäller användning av läroböcker så säger ca 98% av lärarna att de använder en lärobok i undervisningen. Svenska och norska studier visar att gymnasielärare är den grupp som använder läroboken mest. I en rapport från Svenska Sociologiförbundet beskrivs att inom ämnet sociologi så är ämneskompetensen bland lärare svag och Boel Englund (2006) menar att lärare med svag ämneskunskap tar mer stöd i läroböckerna. Just relationen mellan lärobokens betydelse i undervisningen och ämneskunskapen hos lärarna är fokus för denna studie. Syftet är att undersöka om det finns ett samband mellan ämneskompetens i form av utbildningsbakgrund och hur läroböcker respektive digitala läromedel används och kompletteras. För att svara på syftet genomförs fjorton strukturerade intervjuer i form av enkäter med lärare som undervisar eller har undervisat i någon av de tre gymnasiekurserna i sociologi. I intervjuerna framkommer att oavsett ämneskompetens så är läroboken det läromedel som används mest i undervisningen, precis som annan forskning tidigare visat. Dessutom visar studien att oavsett ämneskompetens så kompletterar respondenterna sitt läromedel (läroboken) på liknande sätt, främst med artiklar och olika former av filmer. Den skillnad som kan tydas i resultatet är att de lärare med mer ämneskompetens ger kritik på de läroböcker som finns, och menar att de kompletterar undervisningen med annat material för att höja nivån. Till exempel kompletterar dessa lärare med universitetslitteratur, vilket inte nämns i gruppen utan ämneskompetens. Intressant för framtida studier är en fördjupning i frågan om varför lärare kompletterar. I studien framkommer tendenser som vore möjliga att undersöka närmare vad gäller både varför komplettering sker och lärarens syn på läroboken. Kritik av läroböcker framkommer tydligt och en viktig fråga är om de böcker som används idag verkligen når upp till de kunskapskrav som elever på gymnasiet ska nå.
|
|---|
