Är flexibilitet något att sträva efter? : En kvalitativ stuide om hur flexibilitet påverkar en arbetstagares välmående i den offentliga- respektive den privata sektorn

• Main Authors: Tikkala, Emma, Reinert, Line
• Format: Others
• Language: Swedish
• Published: Umeå universitet, Företagsekonomi 2020
• Subjects: Business Administration; Företagsekonomi
• Online Access: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-173023

Problembakgrund: Trots att den industriella revolutionen, inte minst den digitala revolutionen har gynnat uppkomsten av flexibla arbetsformer, har det även framkommit att denna revolution satt sina spår på arbetstagarens välmående. Ny teknik gör det möjligt för arbetstagarna att vara tillgängliga när och var som helst, vilket leder till att man som arbetstagare har möjlighet till att vara flexibel. Samtliga arbeten i den svenska arbetsmarknaden återfinns inom den offentliga- och/eller den privata sektorn. Dock råder det skillnader mellan sektorerna, bland annat arbetstagarnas arbetsvillkor och hur organisationerna styrs. Tidigare forskning antyder att detta kan vara en anledning till varför arbetstagarnas flexibla arbetsförhållanden och välmående skiljer sig åt, men någonting som ej har studerats mer utförligt. Problemformulering: Hur påverkar flexibilitet arbetstagarnas välmående, både psykiskt, fysiskt och socialt, inom den offentliga- respektive den privata sektorn? Syfte: Syftet med denna studie är att utveckla kunskapen gällande arbetstagarnas välmående inom flexibilitetens ramar. I denna studie har vi valt att undersöka flexibilitet utifrån de fyra dimensionerna: tid, rum, samarbete och utförande. Vi hoppas kunna bidra med användbar information kring hur man kan tillämpa och hantera flexibla arbetsformer så det gynnar individens psykiska, fysiska och sociala välmående på arbetsplatser där man har möjlighet att arbeta flexibelt. Slutligen önskar vi att kunna öka kunskapen kring arbetstagarnas välmående inom respektive sektor och ge praktiska rekommendationer kring vad sektorerna kan lära sig av varandra, för att utveckla hållbara arbetsförhållanden.  Teoretisk referensram: Vår teoretiska referensram utgörs av teorier gällande ett arbete utan gränser, flexibilitetens dimensioner, välmående, balans mellan privatliv och arbetsliv samt teorier om när balansen inte uppnås. Slutligen redogör vi för krav-kontroll-stödmodellen. Metod: Studien bygger på både en deduktiv och induktiv ansats där vi genom en kvalitativ undersökning har genomfört djupgående semistrukturerade intervjuer med respondenter inom den privata- samt den offentliga sektorn. Totalt intervjuades 8 respondenter, varav sju arbetsplatser totalt. Vidare grundar sig vår analysmetod på den teoretiska referensramen, där vårt mål har varit att hitta gemensamma nämnare men även unika ting för att utveckla nuvarande teori.  Slutsats: Utifrån de fyra dimensionerna har vi kommit fram till att den offentliga sektorn har större möjlighet att påverka dimensionen samarbete, medan den privata sektorn har större möjlighet till att påverka dimensionerna tid och rum. Vidare har vi valt att revidera teorin angående de fyra dimensionerna till att utesluta genomförande och istället inkludera en ny dimension; tillgänglighet. Utifrån dessa dimensioner har vi analyserat arbetstagares välmående på det fysiska, psykiska och sociala planet. Vi kan konstatera att beroende på dimension, påverkades välmåendet olika.