| Summary: | Denna studie behandlade möjligheten för outsiders att nå överavkastning genom att följa insiderpersoners transaktioner. Huvudsyfte var att kartlägga om det existerade överavkastningsmöjligheter för outsiders, genom att ta del av insiderhandelsrapportering på Stockholmsbörsen. Som delsyfte ville vi redogöra för eventuella skillnader i avkastning för olika investeringsmetoder. För att besvara dessa frågor använde vi oss av en kvantitativ studie med en deduktiv ansats, som hade vissa drag av abduktion. Studien är som helhet utförd med ett privatspararperspektiv, och dataurvalet begränsades till aktierna som ingick i OMXS30 i februari 2008, för åren 2001-2007. Data över insidertransaktioner samlades in från Finansinspektionens insynsregister för den nämnda tidsramen. Referensramen är relativt bred och utgörs av dels insiderlagstiftningen, grundläggande teorier kring marknaders effektivitet, samt tidigare studier inom insiderforskning. Datamaterialet bearbetades i Excel enligt två egenkonstruerade metoder, vilka användes för att beräkna förekomsten av överavkastning genom att följa insiderpersoners transaktioner. Studien resulterade i att vi ej fann någon generell förekomst av överavkastning för de studerade aktierna, för någon av de två investeringsmetoderna, men att det förekom överavkastning genom att följa ett antal enskilda aktier. Vidare fann vi att Investeringsmetod 2 genererade högre avkastning än Investeringsmetod 1, för en stor del triggerkombinationer. Mer i detalj resulterade låga köptriggers och högre säljtriggers i en högre avkastning än vice versa, vilket visade på att säljtransaktioner var sämre indikatorer än köptransaktioner, vilket även styrktes av tidigare studier. Att vi ej fann någon generell överavkastning för någon av två investeringsmetoderna, både styrktes och motsades av tidigare forskning, vilket medförde svårigheter med att värdera vår studies resultat. Klart var dock att marknaden i vårt undersökta fall kunde anses befinna sig i en förhållandevis hög grad av effektivitet, utan att vara stark, genom att vi ändock fann överavkastning för ett antal enskilda aktier. Det är dock möjligt att den enskilda överavkastningen skulle minska något, om vi hade tagit hänsyn till transaktionskostnader, men detta skulle enbart styrka tesen om att det är svårt att nå överavkastning genom att följa insiders.
|
|---|
