| Summary: | Den här studien handlar om medie-och informationskunnighet (MIK) i gymnasieskolan. Syftet är att ge exempel på hur skolbibliotekarier och lärare kan samarbeta i undervisningen, för att stärka elevernas medie-och informationskunnighet, utifrån de mål som beskrivs i läroplanen för gymnasieskolan (Gy11). Studien är kvalitativ och empiri samlades in på en gymnasieskola, genomdokumentanalys,observation och intervjuer. Analys av de delar av läroplanen (Gy11) som beskriver målen för MIK visade att eleverna efter avslutad utbildning förväntas ha utvecklat en rad förmågor och kunskaper. Att nå hög måluppfyllelse är enligt analysen ett digert uppdrag för skolans aktörer. Analys av en lokal biblioteksplan visade att dokumenteti många avseenden lever upp till Skolverkets (2019) beskrivning av hur dokumentet bör utformas. En slutsats är att den aktuella skolan har kommit långt i arbetet med MIK: Det finns ett etablerat samarbete mellan lärare och skolbibliotek. Det finns samsynkring MIK-undervisningens syfte, innehåll och form. I analys av observationer och intervjuer lyfts flera exempel på ämnesintegrerade arbetssätt, som utgår från ett användarperspektiv. Kuhlthaus (2010) modell guided inquiry används återkommandei MIK-undervisningen. Analysen visaratt det finns faktorer som försvårar samarbetet mellan skolbibliotekarier och lärare. Bristen på tid för gemensam planering är en faktor. Informanterna ger uttryck för att en traditionell syn på skolbibliotekets kompetens och funktion lever kvar i viss mån på skolan, vilket beskrivs som försvårande. Fler kommunikativa insatser kring skolbibliotekets kompetens och funktion torde främja samarbete. Analys av insamlade data visar att skolbiblioteket deltar i högre utsträckning i undervisning på högskoleförberedande program än på yrkesförberedande. En tydligare struktur för samarbete skulle rimligtvis främja likvärdigheten i MIK-undervisningen och minska risken för digitala klyftor kopplat till utbildning. En ökning avämnesintegrerat samarbete förutsätter att skolbibliotekarier ges utrymme att delta i undervisningen. Detta förutsätter möjligen att skolledare tar aktiv roll i frågan om hur skolbiblioteket kan fungera som pedagogisk resurs i ännu större utsträckning. Hur detta kan göras i praktiken är ett intressant uppslag till vidare studier.
|
|---|
