| Summary: | År 2007 gick 5 791 svenska företag i konkurs. Företagskonkurser kan få svåra ekonomiska konsekvenser för företagens intressentkrets. Utöver den uppenbara ekonomiska förlusten för företagsledningen och ägarna drabbas även andra intressenter såsom bolagets kreditgivare, leverantörer, kunder, staten och naturligtvis bolagets anställda. Följderna av en företagskonkurs kan dock mildras om företagets intressenter får en möjlighet att förbereda sig. Genom att förutse ett företags konkurs ges intressenterna en chans att vidta nödvändiga åtgärder för att skydda sina intressen. Traditionellt sett har finansiella nyckeltal allena utgjort verktygen för att förutsäga konkurser. Vi utgår från finansiella nyckeltal i denna studie, men adderar även förvaltningsberättelsen som förklaringsvariabel. Syftet med denna studie är att avgöra huruvida förvaltningsberättelsen kan bidra till de finansiella nyckeltalen när det gäller att förutse ett företags konkurs samt ta reda på huruvida det finns en motvilja att i förvaltningsberättelsen rapportera uppriktigt om en dyster framtid. För att utreda detta har vi valt att studera hur variablerna balansomslutning, soliditet, kassalikviditet, bruttovinstmarginal, räntabilitet på eget kapital samt förvaltningsberättelsens innehåll påverkar konkursrisken. Detta främst med hjälp av logistisk regression. Resultaten visar att alla finansiella nyckeltal enskilt är signifikanta inom ett 95-procentigt konfidensintervall och förvaltningsberättelsen är enskilt signifikant inom ett 90-procentigt konfidensintervall. Enligt den logistiska regressionsmodellen, vilken testar alla variabler gemensamt, är balansomslutningen, soliditeten och bruttovinstmarginalen signifikanta mått för att förutsäga konkurser. Alla finansiella nyckeltal visar även negativa samband med konkursrisken, vilket innebär att ökade värden på dessa nyckeltal minskar konkurssannolikheten. De förvaltningsberättelser som inte bara nämner möjligheter utan även framtida risker är också signifikanta i sammanhanget. Sådana förvaltningsberättelser ökar konkursrisken fem gånger. Genom att eliminera förvaltningsberättelsen ur den logistiska regressionen sjönk modellens totala förklaringsgrad, vilket indikerar att förvaltningsberättelsen bidrar till konkursförutsägelser. Bidraget kunde dock vara större om framtidsutsikterna uttrycktes på ett mer sanningsenligt sätt, detta mot bakgrund i att förvaltningsberättelser som inte bara behandlar möjligheter utan även risker och osäkerhetsfaktorer var signifikanta enligt den logistiska regressionsmodellen och ökade konkursrisken markant. Vi drar också slutsatsen att det verkar finnas en motvilja att rapportera sanningsenligt om framtiden när denna inte ser ljus ut. === In the year of 2007, 5 791 Swedish companies went bankrupt. A corporate failure may have severe economical consequences on its environment. Besides the obvious setback to the management and owners when the company goes bankrupt, creditors, suppliers, customers, the government and of course the company’s employees are all affected. The consequences of corporate failures may be mitigated however if the company’s stakeholders get an opportunity to prepare themselves. By predicting corporate failures, stakeholders get a chance to take necessary measures to protect their interests in the company. Traditionally financial ratios have been used exclusively as tools to predict corporate failures. In this study we use financial ratios as a starting-point but to those we also add the companies’ management reports as a variable to predict corporate failures. The purpose of this paper is to examine to what extinct the companies’ management reports contribute to the financial ratios when it comes to predicting corporate failures and also investigate whether there is an aversion towards reporting truthfully in the management’s reports about a depressing future. In order to examine this we chose to study how variables such as balance sheet total, solidity, quick asset ratio, gross profit margin, and return on shareholders’ equity as well as the management’s report affect the probability of corporate bankruptcy. These relationships have been investigated mainly through the use of logical regression. The results of this study show that all of the financial ratios on their own are significant when it comes to predicting corporate failures within a confidence interval of 95 percent, while the management’s report is significant within a confidence interval of 90 percent. The logical regression, which investigates the significance of the variables jointly, indicates that the balance sheet total, the solidity and the gross profit margin are significant tools to predict bankruptcy. All ratios included in the model show negative coefficients with the probability of bankruptcy, which means that superior values of those ratios reduce the risk of bankruptcy. Managements’ reports that not only process future opportunities but also discuss future risks are significant when it comes to predicting corporate failures. Those management’s reports increase the probability of corporate failures five times. By eliminating management’s reports from our logical regression the model’s ability to classify firms as failure companies or surviving companies decreased. This indicates that the management’s report in fact do contribute to the bankruptcy predictability. However, the contribution could have been greater if corporate management would express their thoughts about the company’s future in a more truthful manner. This considering that management’s reports that discuss risks as well as possibilities are significant according to the logical regression model and considerably increased the risk of corporate failure. We also concluded that there seams to be an aversion towards reporting truthfully about an unfortunate future.
|
|---|
