Att göra förlåt : Om empati och försoning i förskolan -med och utan ord
Syftet med denna studie var att öka kunskapen om försoningsstadiet i konflikter och konflikthantering i förskolan. I studien undersöks också hur förskollärare använder sig av ordet förlåt och meningsinnebörden som läggs i ordets användning samt hur empati och förlåt tar plats i förskolans undervisni...
| Main Authors: | , |
|---|---|
| Format: | Others |
| Language: | Swedish |
| Published: |
Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap
2019
|
| Subjects: | |
| Online Access: | http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-167085 |
| Summary: | Syftet med denna studie var att öka kunskapen om försoningsstadiet i konflikter och konflikthantering i förskolan. I studien undersöks också hur förskollärare använder sig av ordet förlåt och meningsinnebörden som läggs i ordets användning samt hur empati och förlåt tar plats i förskolans undervisning. Undersökningen utgår från kvalitativa intervjuer med sex verksamma förskollärare på tre olika förskolor där också tre observationer genomförts. Resultatet av studien visar att avledning är en strategi som används ofta, särskilt med yngre barn. Detta innebär att begreppet förlåt sällan används i försoningen och att försoningen i konflikter på förskolan ofta nedprioriteras. I resultatet kan vi också läsa att förskollärare sällan vill tvinga barnen att säga förlåt då de inte vet om barnet förstår meningsinnebörden av förlåt och eftersom begreppet riskerar att förlora sin mening och bli en enkel lösning på konflikter. Avslutningsvis visar resultatet att empati och förlåt i förskolans undervisning till största del sker i spontana samtal men också i planerade temaarbeten och aktiviteter där förskolorna läser böcker samt använder sig av drama och rollspel. |
|---|