| Summary: | Den generella samhällsutvecklingen visar på ett minskat kontantanvändande och Sverige utgör ett unikt exempel på detta i ett internationellt perspektiv. Minskningen är också synbar i hälso- och sjukvårdens kassor i och med att patientavgifterna nästan uteslutande betalas med kort eller faktura. Möjligheten till kontantbetalning får emellertid inte begränsas. I de fall medborgare önskar betala sin patientavgift med sedlar och/eller mynt har de laglig rätt till det, vilket fastslogs i ett mål Högsta förvaltningsdomstolen avgjorde 2015. Hur motiverar ansvariga beslutsfattare en praktiskt taget kontantlös hälso- och sjukvård i ljuset av den vägledande domen? Syftet med den här studien är att reda ut vilka skäl som företrädarna anger vara de främsta till att receptionernas kassor ogärna hanterar kontanter; hur de resonerar kring pådrivandet av en utveckling som går i motsatt riktning till existerande juridiska ramverk. Har lagen någon effekt på kassautformningen och finns det ekonomiska incitament till uteslutandet/begränsningen av kontanter? Genom en enkätundersökning riktad till receptionspersonal och intervjuer genomförda med företrädare för primärvården, sjukhusvården och regionen landar den här studiens resultat i att motiven främst är praktiska, arbetsmiljömässiga och ekonomiska. Kontanter är svårhanterliga och kostsamma. De utgör därför ett bekymmer i de offentliga tjänstemännens uppgift att balansera demokrati- och ekonomivärden i det här avseendet.
|
|---|
