| Summary: | Det sociala arbetet med hemmasittande ungdomar är något som blivit mer aktuellt på agendan i samhället under de senaste åren. Det har satts upp mål i både på lokal och nationell nivå i Sverige, samt på EU-nivå. De verksamheter som finns i Umeå kommun har visat på goda resultat gällande stöd för unga att ta sig tillbaka till samhället och ett mer självständigt liv. Syftet med studien är att undersöka arbetet kring hemmasittande ungdomar i Umeå kommun med fokus på framgångsfaktorer. Under arbetet med kunskapsbakgrunden framkom det att hemmasittare är en grupp som det inte finns alltför utbredd kunskap om. Sveriges kommuner och de enskilda skolorna sköter själv arbetet med gruppen utifrån nationella riktlinjer som de upplever bristfälliga. Det finns även en skev bild av vilka bakomliggande orsaker fenomenet har. För att få reda på de framgångsfaktorer som finns i arbetet med målgruppen så har intervjuer med professionella gjorts. De intervjupersonerna är anställda på ”Våga Växa” och ”Hikikomori”, vilka är två dagliga verksamheter för hemmasittande ungdomar, samt ”Social lots” vilket är en resurs som finns till stöd för målgruppen på deras väg mot utveckling. Resultatet visar att, för att en insats ska få ett positivt utfall hos ungdomen så krävs det ett bra engagemang från den professionella. Det är viktigt att ha ett tålamod och att inte ge upp på ungdomen i första taget. Om ungdomen slutar komma till verksamheten så bör man som professionell ta kontakt och vara tillmötesgående inför ungdomens behov.
|
|---|
