| Summary: | Syftet med den här kandidatuppsatsen är att undersöka barns kunskapsorganisation vid ett skolbibliotek på Umeås glesbygd, utifrån ett barnperspektiv. De metoder som används är: deltagande observation med fokusgrupper som består av barn mellan 9–12 år och informellt samtal med skolpersonal. Resultatet som samlades in från fokusgrupperna presenteras i analysen, som är uppdelad i tre delar. I den första delen av analysen redovisas, i form av olika termer, vilka böcker barnen sa att de ville ha i sitt skolbibliotek. Den andra delen av analysen visar på hur barnen tänkte kring kategorisering av de termer som de själva hade föreslagit, och som redovisas i första delen. I den tredje delen av analysen tolkas barnens tankesätt när de kategoriserade det egna skolbibliotekets böcker. Utöver detta framkommer barnens synpunkter på en förbättrad skolbiblioteksmiljö. Uppsatsen anknyter kontinuerligt till tidigare forskning inom kunskapsorganisation och hämtar inspiration från Linda Z. Coopers forskning om hur ett bibliotek kan byggas upp utifrån barnens perspektiv. Andra influenser till den här uppsatsen är Jihee Beaks forskning kring barns informationssökning och Lena Lundgrens studie om hur barn beskriver böcker. Studien indikerar att barnen uttrycker sig annorlunda från vuxna vad gäller beskrivning av böcker och att de använder visuella intryck för att bedöma en boks innehåll. Resultaten illustrerar barnens konkreta tankesätt, och att de är mindre benägna än vuxna att tänka på ett abstrakt plan. Förhoppningsvis kan studien bidra med en fördjupad inblick i hur barn tänker kring böcker och hylluppställning och därmed förenkla och inspirera arbetet för skol- och barnbibliotekarier. Studien kan bidra till en bättre förståelse för hur utbudet av barnlitteratur vid skolbibliotek kan anpassas till barnens perspektiv.
|
|---|
