Konsten att uppfylla 950 mål : En kritisk diskursanalys av Skolverkets råd för det systematiska kvalitetsarbetet

• Main Author: Suleiman, Nadia
• Format: Others
• Language: Swedish
• Published: Umeå universitet, Pedagogiska institutionen 2018
• Subjects: Dokumentation; likvärdighet; makt; måluppfyllelse; Social Sciences; Samhällsvetenskap; Pedagogy; Pedagogik
• Online Access: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-149774

Ökad kvalitet har blivit ett ledord i strävan efter skolutveckling. För att höja skolväsendets kvalitet utgav Skolverket "Allmänna råd med kommentarer, Systematiskt kvalitetsarbete – för skolväsendet". Skolverket menar att skolor måste sträva efter en högre måluppfyllelse för att uppnå kvalitet, en måluppfyllelse som utgår ifrån 950 nationella mål sammanlagt. Samtidigt visar aktuella undersökningar att den omfattande målstyrningen har resulterat i ett försvagande av lärarprofessionen vilket har haft negativa konsekvenser i skolverksamhetens kvalitet och elevresultat. Mot bakgrund av detta var studiens syfte att problematisera kvalitetsdiskursen och kritiskt analysera det systematiska kvalitetsarbetet i skolväsendet som är en viktig del i målstyrningens genomförande. Detta gjordes utifrån kvalitetsarbetets styr-dokument med utgångspunkt i vad argumenten för kvalitetsarbetet var, hur kvalitet definierades och vad dokumentation har för betydelse för kvalitetsarbetet. Då syftet med studien var att problematisera och kritiskt granska målstyrningen analyserades studiens frågeställningar med en kritisk diskursanalys. Resultatet visade att argumenten för att bedriva det systematiska kvalitetsarbetet huvudsakligen var för att skolor skulle uppfylla de nationella målen. Måluppfyllelse menar Skolverket bidrar till en likvärdig skola för samtliga elever. Kvalitet definierades även utifrån hur väl skolverksamheten uppnår måluppfyllelse, desto högre måluppfyllelse desto bättre kvalitet. Dokumentationens betydelse för kvalitetsarbetet var att det säkerställer att skolverksamheten arbetar utifrån de nationella målen och strävar efter måluppfyllelse. Följaktligen var studiens tre frågeställningar interrelaterade med utgångspunkt i måluppfyllelse. Målstyrningen, som det systematiska kvalitetsarbetet är en del av, blir följaktligen ett medel för staten att styra och kontrollera skolväsendet.