Skulle en finansiell förändring påverka bolånetagare i Sverige?

• Main Authors: Eriksson, Hanna, Österberg, Louise
• Format: Others
• Language: Swedish
• Published: Umeå universitet, Företagsekonomi 2018
• Subjects: Herd Behavior; Financial Literacy; Asymmetric information; Räntehöjning; Fall i bostadspriserna; Bostadsmarknaden; Business Administration; Företagsekonomi
• Online Access: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-149279

Finansmarknaden har visat sig ha stor effekt på länders ekonomier. I den globaliserade värld vi idag lever i innebär det att en kris i ett land kan sprida sig till resten av världen. Detta var vad som hände under finanskrisen 2008–2009. Då uppstod en kris i USA med grund i ett flertal faktorer. Bidragande faktorer var bland annat en generös utlåningspolitik och en tickande bostadsbubbla. Sveriges bostadsmarknad har under en lång tid präglats av stigande bostadspriser och historiskt låga räntor. Detta har, tillsammans med amorteringskravet, skapat spekulationer kring ökade räntor och fallande bostadspriser. Trots spekulationer och förändringar på marknaden, finner vi ingen tydlig förklaring till hur dessa händelser skulle påverka bolånetagare i Sverige. Några menar att bolånetagare i Sverige är väl rustade för en finansiell förändring, medan några hävdar att det skulle påverka vissa bolånetagare i högre utsträckning. Studiens teoretiska grund är huvudsakligen tre teorier, dessa är flockbeteende (herd behavior), finansiell förståelse (financial literacy) samt asymmetrisk information (asymmetric information). Studiens syfte uppfylldes genom att vi med stöd från dessa teorier undersökte hur bolånehandläggare i jämförelse med andra låntagare i Sverige påverkas vid finansiella förändringar. Studiens hypoteser testades utifrån insamlad primärdata från respektive grupp. Datat analyserades sedan genom MWU-tester, Multipla regressioner samt Chi2-tester. Vi finner utifrån resultatet att bolånehandläggarna är den grupp som skulle kunna hantera en finansiell förändring i form av en räntehöjning bättre. Det påvisades dock ingen signifikant skillnad mellan hur en bolånehandläggare, i jämförelse med andra låntagare skulle påverkas vid ett prisfall på bostadsmarknaden. Det kunde dock påträffas stöd för att bolånetagare generellt är högt belånade i Sverige. Vilket kan leda till att de skulle påverkas om ett framtida fall i bostadspriserna sker. Skillnaden vid påverkan av en räntehöjning mellan grupperna kunde förklaras med stöd från studiens teorier. Det visade sig att bolånehandläggarna är den grupp som inte följer flockbeteendet i samma utsträckning, har en bättre finansiell förståelse samt ett informationsövertag gentemot andra låntagare. Dessa resultat ger en insikt i vad som avgör hur bolånetagare i Sverige påverkas av finansiella förändringar på bostadsmarknaden. Det redogörs även för vad bolånetagarna kan göra för att minska denna påverkan. Då studien jämför två grupper av bolånetagare visar resultatet tydligt vad som skiljer grupperna åt i beteende, finansiell kunskap samt informationsinhämtning. Dessa resultat är därför viktiga i vägledande syfte för bolånetagare i Sverige.