| Summary: | I följande studie behandlas dagligvaruhandelns försörjningskedja och dess färskvarusortiment. Det har teoretiskt visats att dagligvaruhandeln är en bransch som präglas av osäker efterfrågan som medfört höga lagernivåer och svinn i kedjan. Utifrån en identifierad problematik kring hantering av färskvaror i en bransch kantad av osäker efterfrågan, riktar sig studien till att besvara problemformuleringarna; “Hur hanteras osäker efterfrågan inom färskvarusortimentet i dagligvaruhandelns försörjningskedja?” samt “Hur kan höga lagernivåer och svinn minskas inom dagligvaruhandelns försörjningskedja utan att det resulterar i slut-i-hyllan-problematik i färskvarusortimentet?”. Utifrån dessa problematiseringar beskrivs studiens syfte som; att undersöka hur konsekvenserna av osäker efterfrågan såsom höga lagernivåer och svinn kan reduceras. Detta trots färskvarors karaktär och aktörers önskan att tillgodose efterföljande leds efterfrågan och undvika slut-i-hyllan. För att undersöka denna konflikt är ett delsyfte i studien att skapa förståelse för hur osäker efterfrågan hanteras av olika aktörer i dagligvaruhandelns försörjningskedja. För att besvara dessa problemformuleringaroch uppfylla det angivna syftet, har en abduktiv ansats använts samt en kvalitativ metodik. Detta har resulterat i semistrukturerade intervjuer med aktörer i olika delar av dagligvaruhandelns försörjningskedja. Såväl producenter, grossister och butiker har medverkat i studien. Detta för att studiens skall kunna bidra med en helhetsbild över försörjningskedjan och hur den osäkra efterfrågan hanteras i denna. Utifrån studiens resultat visas det att den osäkra efterfrågan som påvisats teoretiskt, inte återfinns i samma omfattning i praktiken gällande aktörernas ordinarie sortiment av färskvaror. Vad som däremot framkom var att kampanjprodukter, innehar desto mer osäkerhet och efterfrågan för dessa är svårare att uppskatta. Resultatet visade att aktörerna hanterar dessa osäkerheter genom att prognostisera efterfrågan samt genom viss informationsdelning mellan parterna. Resultatet visade även att samtliga aktörer i regel föredrar att lagerhålla färskvaror som kan riskera att resultera i svinn snarare än att riskera slut-i-hyllan och brist till kund. Detta visade sig vara en uppfattning som sträckte sig över samtliga led av försörjningskedjan, med undantaget för dyrare produkter som aktörerna menar blir för dyra att lagerhålla och riskera att slänga. Den hållbara vinkel som studien även antagit, visar att det krävs ekonomiska incitament för att aktörerna ska genomföra hållbara aktiviteter.
|
|---|
