Revisions- och rådgivningskostnader : – Förändras de på kort sikt av en frivillig revisors- eller byrårotation?

• Main Authors: Clausén, Alexander, Karnström, Moa
• Format: Others
• Language: Swedish
• Published: Umeå universitet, Företagsekonomi 2017
• Subjects: Lowballing; Revisonskostnader; Rådgivningskostnader; Revisorsrotation; Byrårotation; Business Administration; Företagsekonomi
• Online Access: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-135885

Revisionsbranschen har de senaste två decennierna varit under stark kritik i och med de omtalade revisonsskandalerna. Med anledning av detta har EU-kommissionen arbetat fram lagändringar som begränsar längden som både revisor och revisionsbyråer kan utföra sina uppdrag åt börsnoterade bolag. Lagändringarna kräver att börsnoterade bolag roterar påskrivande revisor efter 7 år, även kallat en revisorsrotation. Liknade begränsningar gäller för den sittande revisionsbyrån med en tidsbegränsning på 10 år för att sedan göra byrårotation. I studien undersöks hur börsnoterade bolag revisons- och rådgivningskostnader förändras av en frivillig rotation av både revisor och revisionsbyrå. Det är på grund av att ändringarna i lagen inte ännu fått effekt. Studiens syfte är att se om revisors- och byrårotation leder till att börsnoterade bolags kostnader från revisionsbyråerna ökar eller minskar i samband med en rotation. Den vetenskapliga metod som har använts i studien är en kvantitativ metod med ett deduktivt angreppssätt och en positivistisk synvinkel. Urvalet består av alla börsnoterade bolag som är listande på NASDAQ OMX Stockholm Large, Mid och Small Cap listor under åren 2007 till 2015. De teoretiska utgångspunkterna som används i studien kommer från liknade forskning från länder där liknande lagar har funnits sedan tidigare inom både revisors- och byrårotation.Studiens problemformulering är: Hur förändras revisons- och rådgivningskostnaderna direkt efter en rotation av revisor eller revisionsbyrå för de börsnoterade bolagen i Sverige? Resultatet i studien kunde inte visa på några specifika mönster i hur revisonskostnader förändras i och med en rotation av antigen revisor eller revisionsbyrå under de åren som studerades. Både revisors- och byrårotation visade på flera signifikanta resultat, dock var de varierande och visade både på positiva och negativa samband med revisionskostnader. Det gör det svårt att dra några egentliga slutsatser hur en frivillig rotation påverkar revisions- och rådgivningskostnaderna på kort sikt. För rådgivningskostnader visade två av de observerade åren signifikanta negativa resultat för en byrårotation. Det tyder på att börsnoterade bolag fick minskade kostnader i samband med byrårotation. Det går dock inte att säga om denna effekt beror på om de faktiskt fått ett lägre kostnader eller om det beror på att de har valt att inte anlita den nya revisorn i samma utsträckning för rådgivning.