| Summary: | Bakgrund: På svenska sjukhus dör cirka sjuttio procent av de som drabbas av hjärtstopp. Eftersom hjärtstopp kan inträffa överallt på ett sjukhus och det inte alltid finns tillgång till defibrillator eller sjukvårdspersonal kan ett hjärtstoppsteams ankomst till platsen för hjärtstopp vara avgörande. Detta då tiden till första defibrillering har ett starkt samband med överlevnad. Syfte: Belysa intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av hjärtstoppsteamets transport inom sjukhuset vid larm om hjärtstopp. Metod: En kvalitativ studie där tolv stycken semistrukturerade intervjuer utfördes på Intensivvårdsavdelningen på ett sjukhus i norra Sverige. Innehållsanalys användes för skapandet av subkategorier och kategorier. Resultat: Ur analysen uppstod tre kategorier och tolv subkategorier. De tre kategorierna var ”Interna och externa resurser”, ”Variabler för olika transportsträckor” och ”Samförstånd mellan olika aktörer”. Slutsats: Många barriärer som kunde påverka hjärtstoppsteamets transport till platsen för hjärtstopp identifierades och utgjordes av bland annat långa avstånd, svårpasserade dörrar, folk och saker i vägen samt ombyggnationer. De hjälpmedel som hjärtstoppsteamet hade till förfogande kunde likaså utgöra hinder, då exempelvis transportmedlet i form av en hjärtstoppscykel identifierades stor och tung. Att identifiera och åtgärda barriärer som fördröjer hjärtstoppsteams ankomst till platsen för hjärtstopp är av vikt då detta påverkar patientsäkerhet och överlevnad för den drabbade. === Background: Among those who suffer from cardiac arrest in Swedish hospitals, there is a 70% mortality rate. Since cardiac arrests can occur in any area of the hospital that might lack defibrillators or hospital personell the arrival of the cardiac arrest team is crucial. Time to initial defibrillation is strongly correlated to survival after cardiac arrest. Aim: To illustrate intensive care nurses’ experiences of the cardiac arrest team’s transportation within the hospital to the location of a cardiac arrest when being dispatched. Method: A qualitative study where twelve semi-structured interviews were conducted at the Intensive care unit in a hospital in the northern part of Sweden. Content analysis was used to create sub-categories and categories. Results: From the analysis three categories and twelve sub-catagories emerged. The three categories were ”Internal and external resources”, ”Variables for different transport distances” and ”Shared understanding between different actors”. Conclusion: Many barriers that could affect the cardiac arrest team’s transportation to the location of a cardiac arrest were identified, includig long distances, doors that were difficult to pass, restricted passage by people and objects, and reconstructions. The assisting devices used by the cardiac arrest team could also compose obstacles. The cardiac arrest bike used during transportation was for example identified as big and heavy. It is of importance to identify and eliminate barriers that delay the arrival of the cardiac arrest team at the location of a cardiac arrest, since patient safety and survival can be affected.
|
|---|
