Extractive Violence on Indigenous Country : sami and Aboriginal Views on Conflicts and Power Relations with Extractive Industries
Asymmetrical conflicts and power relations between extractive industries and Indigenous groups often have devastating consequences for Indigenous peoples. Many Indigenous groups are struggling to maintain their lands as Indigenous perspectives on connection to Country are frequently undervalued or d...
| Main Author: | |
|---|---|
| Format: | Doctoral Thesis |
| Language: | English |
| Published: |
Umeå universitet, Centrum för samisk forskning (CeSam)
2017
|
| Subjects: | |
| Online Access: | http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-130590 http://nbn-resolving.de/urn:isbn:978-91-7601-657-2 |
| Summary: | Asymmetrical conflicts and power relations between extractive industries and Indigenous groups often have devastating consequences for Indigenous peoples. Many Indigenous groups are struggling to maintain their lands as Indigenous perspectives on connection to Country are frequently undervalued or dismissed in favour of extractivist ideologies. While this conflicted interface has been researched in various parts of the world, studies exploring conflicts and power relations with extractive industries from Indigenous perspectives are few. This thesis is an international comparison aiming to illuminate situations of conflict and asymmetrical power relations caused by extractivism on Indigenous lands from new viewpoints. By drawing on two single case studies, the situations for Laevas reindeer herding Sami community in northern Sweden and Adnyamathanha Traditional Owners in South Australia are compared and contrasted. Yarning (a form of interviewing) is used as a method for data collection and in order to stay as true as possible to the research participants’ own words a number of direct quotes are used. The analysis employs peace researcher Johan Galtung’s concepts of cultural and structural violence as analytical tools to further explore the participants’ experiences of interactions with extractive industries and industrial proponents, including governments. In addition, the thesis introduces the concept of extractive violence as a complement to Galtung’s model. Extractive violence is defined as a form of direct violence against people and/or animals and nature caused by extractivism, which predominantly impacts peoples closely connected to land. The concepts of structural and cultural violence are understood as unjust societal structures and racist and discriminating attitudes respectively. A number of main themes could be identified in the research participants’ narratives. However, the most prominent on both continents was connections to Country and the threat that extractive violence posed to these connections. The results show that although the expressions of cultural, structural and extractive violence experienced by the two Indigenous communities varied, the impacts were strikingly similar. Both communities identified extractive violence, supported by structural and cultural violence, as threats to the continuation of their societies and entire cultures. Furthermore, the results suggest that in order to address violence against Indigenous peoples and achieve conflict transformation, Indigenous and decolonising perspectives should be heard and taken into account. === Konflikter och maktrelationer mellan utvinningsindustrier och urfolksgrupper får ofta förödande konsekvenser för urfolken. På grund av assymetriska maktförhållanden mellan urfolk och majoritetssamhällen som råder på de flesta ställen i världen utsätts många urfolk systematiskt för rättighetskränkningar. Många urfolksgrupper kämpar idag för att bevara sina marker eftersom urfolks perspektiv och kopplingar till marken ofta förminskas eller ignoreras när de står i motsättning till extraktiva ideologier. Även om extraktivism och påverkan på urfolk och urfolksgrupper varit fokus för tidigare studier saknas forskning som utgår från urfolkens perspektiv. Denna avhandling är en internationell jämförelse med syfte att, från nya synvinklar, belysa konfliktsituationer och asymmetriska maktrelationer som orsakats av extraktivism på urfolks marker. Avhandlingen jämför och kontrasterar två fallstudier som utförts med Laevas č earru (sameby) i norra Sverige och Adnyamathanha-folket i delstaten South Australia. I fallstudien som utförts tillsammans med Laevas č earru ingår en grupp av totalt sex forskningsdeltagare, fyra män och två kvinnor. Det var dock framför allt två forskningsdeltagare som intervjuades med anledning av den konfliktsituation mellan Laevas č earru och gruvbolaget LKAB, som står i fokus för artikel I i avhandlingen. I den australiska fallstudien, som utförts tillsammans med Adnyamathanha-folket, ingår en grupp av sju forskningsdeltagare bestående av fyra kvinnor och tre män. Denna studie, artikel II, behandlar Adnyamathanhafolkets kamp mot de australiska och sydaustraliska regeringarnas förslag om att inrätta kärnavfallsdepåer på Adnyamathanhas marker. För att inhämta material användes yarning (en typ av intervjumetod) och för att återge forskningsdeltagarnas ord så rättvisande möjligt inkluderades ett antal direktcitat i texterna. För att möjliggöra en mer djupgående analys av forskningsdeltagarnas upplevelser av konflikter med utvinningsindustrier och förespråkare för extraktivism, inklusive regeringar och stater, användes Johan Galtungs modell, känd som Galtungs våldstriangel, som analysverktyg. Galtungs modell innefattar strukturellt, kulturellt och direkt våld. Direkt våld definieras som fysiskt våld eller hot om fysiskt våld, strukturellt våld utgörs av orättvisa och diskriminerande samhällsstrukturer och kulturellt våld är de attityder som får det strukturella och således även det direkta våldet att te sig legitimt. Föreliggande avhandling introducerar även konceptet extraktivt våld som ett komplement till Galtungs modell där xvi det ersätter direkt våld. Jag definierar extraktivt våld som en typ av direkt våld mot människor och/eller djur och natur orsakat av extraktivism som framför allt påverkar människor med starka kopplingar till sina marker. Extraktivism förstås här som alla typer av aktiviteter som extraherar stora mängder av resurser från marker och människor, exempelvis gruvdrift, skogsbruk, fiske, lantbruk och turism. I forskningsdeltagarnas utsagor identifierades ett antal nyckelteman. Dessa teman uppvisade både likheter och skillnader beroende på deltagarnas olika situationer och förutsättningar. Det mest framträdande temat på båda kontinenterna var dock ”connection to Country” eller kopplingar till marken. Båda grupperna beskrev hur marken och deras förhållande till den innefattade historia, kunskap, traditioner och kultur. För Adnyamathanhagruppen var det mest centrala att rädda och bevara heliga platser som hotas av extraktivism och för Laevas č earru sågs renskötseln och bevarandet av markerna för renarnas skull som det mest väsentliga. Avhandlingens resultat visar att även om de former av kulturellt, strukturellt och extraktivt våld som forskningsdeltagarna upplevde varierade, var effekterna av våldet slående lika. Båda grupperna identifierade extraktivt våld, understött av strukturellt och kulturellt våld, som hot mot fortlevnaden av deras samhällen och kulturer. Resultaten pekar även på vikten av att urfolkens perspektiv inkluderas och blir hörda om konflikttransformering mellan utvinningsindustrier och urfolk ska kunna uppnås. |
|---|