AKK alternativ och kompletterande kommunikation : Hur används den i särskolan?

Examensarbetets syfte är att få en insikt i hur alternativa kompletterande kommunikation (AKK) används i särskolan och om det finns någon skillnad i olika särskoleverksamheterna. Vår undersökning med klassrumsobservationer och kompletterande intervjuer med berörda lärare visade att det finns skillna...

Full description

Bibliographic Details
Main Authors: Ivebo, Katarina, Jonsson, Anna
Format: Others
Language:Swedish
Published: Umeå universitet, Pedagogiska institutionen 2015
Subjects:
Online Access:http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-125847
Description
Summary:Examensarbetets syfte är att få en insikt i hur alternativa kompletterande kommunikation (AKK) används i särskolan och om det finns någon skillnad i olika särskoleverksamheterna. Vår undersökning med klassrumsobservationer och kompletterande intervjuer med berörda lärare visade att det finns skillnader. Lärarnas arbetssätt och användande av alternativa kompletterande kommunikations hjälpmedel skilde sig mellan särskoleverksamheterna men även mellan likvärdiga utbildningar inom särskolan. Särskolans lärare använder sig av många olika varianter av det alternativa kommunikationssättet likaså kommunikationshjälpmedel. Den tolkning av kommunikationen som lärarna och assistenter använder sig utav som ett alternativt verktyg verkar vara överlag gemensamt i särskolan. Lärarna var överens om att med stöd av olika kommunikationshjälpmedel får eleven möjlighet till kommunikation. AKK användandet i särskolans verksamheter används hela tiden i alla situationer och ger därmed den informationen eleven är i behov av under sin skoldag, som skolschema, matinformation och skolarbeten, vilket är grunden för att få möjlighet att bli förstådd och göra sig förstådd. Litteraturstudier i ämnet AKK tillsammans med observationer och intervjuer har bidragit till att säkerställa studiens validitet om den nu har varit mer omfattande som en kvantitativ studie. Vi kan istället lyfta vår meningsfullhet genom att vi har observerat sex klasser och intervjuat sex lärare, inte med ambitionen att studien skulle bli fastställd kunskap, utan att de skulle bli ett bidrag till kunnandet inom särskolan.