| Summary: | Den 1 januari 2014 implementerades K-regelverket i Sverige för att harmonisera de svenska redovisningsreglerna. Det här innebär att onoterade mindre fastighetsbolag numera kan välja mellan två redovisningsmetoder, K2 och K3. En relevant skillnad mellan regelverken är att det i K3 finns ett krav på komponentavskrivning som påverkar hur fastigheter får skrivas av. Komponentavskrivningen innebär att fastigheter kommer behövas delas in i olika komponenter och skrivas av enskilt. I K2 gäller däremot ingen komponentavskrivning vilket innebär att fastigheter skrivs av i sin helhet. Det här kommer innebära en stor skillnad i redovisningen för speciellt fastighetsbolag beroende på vilket av K2 eller K3 de väljer att tillämpa eftersom fastigheter utgör en väsentlig del av deras bolag. Med detta som bakgrund är studiens syfte att bidra till en ökad förståelse för vilka faktorer som påverkar onoterade mindre fastighetsbolag belägna i Västerbotten, i deras val mellan två redovisningsmetoder. Med det menas faktorer som kan vara avgörande för beslutet att en redovisningsmetod väljs framför en annan. För att kunna uppnå studiens syfte har vi kombinerat ämnesområdena, beslut och redovisningsval, eftersom valet av redovisningsmetod antas grunda sig i ett beslut. För att undersöka detta närmare har vi använt oss av en kvalitativ forskningsmetod. Datainsamlingen har skett via semistrukturerade intervjuer, baserade på studiens intervjuguide, vilket sedan har kodats och analyserats. Genom en omfattande litteratursökning gällande beslut och redovisningsval har vi utvecklat en teoretisk referensram för att kunna besvara studiens problemformulering. Där en sammanfattande teoretisk modell tagits fram för att visa på vilka faktorer som kan tänkas påverka valet av redovisningsmetod. Studiens teoretiska referensram har sedan jämförts med det empiriska materialet i analyskapitlet. Genom analysen har vi kunnat identifiera flera väsentliga faktorer som kan påverka onoterade mindre fastighetsbolag i deras val mellan K2- och K3-regelverket. Forskningsresultatet har sedan presenterats i studiens slutsats, allt ifrån ett onoterat mindre fastighetsbolags perspektiv. Studiens resultat visade att valet av redovisningsmetod inte beror på slumpen och att det påverkas av en mängd olika bakomliggande faktorer. Däremot kan inte alla teorier appliceras på onoterade mindre fastighetsbolag i deras val av K-regelverk. Det eftersom vi kunnat urskilja andra faktorer som också visat sig påverka dem i deras val av redovisningsmetod. En avgörande faktor vi kunnat se påverkar valet mellan K2 och K3 är fastighetsbolagens interna resurser, i form av redovisningskompentens eller kapital, då detta haft en stor betydelse för att kunna välja K3. Det beror på att K3 visat sig vara en mer resurskrävande redovisningsmetod för fastighetsbolagen. En väsentlig faktor har då varit enkelheten med K2 för att kunna undgå komponentavskrivning, uppskjuten skatt och fastighetsvärdering. K3, är ett principbaserat regelverk till skillnad från det regelstyrda K2, vilket har också visat sig vara en viktig faktor vid valet eftersom det alternativet beskrivs ge en mer rättvisande bild av redovisningen. En annan faktor som visat sig vara avgörande vid valet är att bibehålla möjligheten att kunna byta regelverk vid ett senare skede, något som kan tillgodoses med K2. De slutsatser som kunnat dras är att valet mellan K2 och K3 kanske inte ens existerat för många av de onoterade mindre fastighetsbolagen på grund av komponentavskrivningen vilket således inneburit att många av fastighetsbolagen inte ges något annat val än att tillämpa K2.
|
|---|
