Intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter i livets slutskede : En intervjustudie

Syfte. Intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter i livets slutskede. Bakgrund. På intensivvårdsavdelningar i Sverige avlider 3-4000 patienter per år vilket föranleder att palliativ vård har börjat uppmärksammas inom intensivvården. Målet med vård i livets slutsked...

Full description

Bibliographic Details
Main Authors: Vestling, Sara, Isaksson, Lisa
Format: Others
Language:Swedish
Published: Umeå universitet, Institutionen för omvårdnad 2016
Subjects:
Online Access:http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-115814
id ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-umu-115814
record_format oai_dc
collection NDLTD
language Swedish
format Others
sources NDLTD
topic Intensive care
nursing care
end of life care
relatives
support
communication
palliative care.
Intensivvård
omvårdnad
vård i livets slutskede
anhöriga
stöd
kommunikation
palliativ vård.
spellingShingle Intensive care
nursing care
end of life care
relatives
support
communication
palliative care.
Intensivvård
omvårdnad
vård i livets slutskede
anhöriga
stöd
kommunikation
palliativ vård.
Vestling, Sara
Isaksson, Lisa
Intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter i livets slutskede : En intervjustudie
description Syfte. Intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter i livets slutskede. Bakgrund. På intensivvårdsavdelningar i Sverige avlider 3-4000 patienter per år vilket föranleder att palliativ vård har börjat uppmärksammas inom intensivvården. Målet med vård i livets slutskede är att skapa bästa möjliga livskvalité för patient och anhöriga där sjuksköterskan med sin helhetssyn har en central roll. Design. Kvalitativ innehållsanalys. Metod. Semistrukturerade intervjuer genomfördes under hösten 2015 med elva intensivvårdssjuksköterskor på fem olika intensivvårdsavdelningar i tre olika landsting i Norrland. Intervjuerna spelades in, transkriberades och lästes igenom noggrant. Därefter analyserades materialet med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultat. Sjuksköterskornas erfarenheter av att vårda patienter i livets slutskede illustrerades genom deras möjligheter att påverka beslut för god vård, vilket beskrevs som att känna delaktighet i besluten om vårdnivå. De såg sig som en resurs för anhöriga i svåra situationer då de inbringade trygghet, såg deras behov av information samt hjälpte dem att hitta fokus. För att sjuksköterskorna skulle samla kraft framkom vikten av ett ärligt och öppet arbetsklimat, samt möjligheter till debriefing. Genom att ge god omvårdnad i livets slutskede kunde sjuksköterskorna hjälpa patienterna få en god och värdig död. Slutsats. Sjuksköterskorna använde sig av olika kommunikativa färdigheter för att bygga upp en relation med patient och anhöriga. Sjuksköterskorna upplevde att många etiska problem uppstod i samband med besluttagande om vårdnivå, speciellt där oenighet fanns inom vårdteamet. De saknade specifik fortbildning och tydliga riktlinjer och det visade sig att sjuksköterskorna lärde sig ge vård i livets slutskede genom egna erfarenheter och av erfarna kollegor.  === Purpose. Intensive care nurses experiences of providing end-of-life care. Background. At intensive care units in Sweden 3-4000 patients die every year, which causes palliative care to emerge in intensive care. The goal of the end-of-life care is to provide the best possible quality of life for the patient and it’s family, where the nurse with a holistic approach play a central part. Design. Qualitative content analysis. Method. Semi-structured interviews were conducted in the autumn of 2015 with eleven critical care nurses in five ICUs in three counties in northern Sweden. The interviews were recorded, transcribed and read carefully. The material was analysed using a content analysis. Results. Nurses' experiences of providing end-of-life care was illustrated by their ability to influence decisions for good care, which was descibed as a feeling of beeing involved in decisions about care level. They looked at themselves as a resource for families in difficult situations and conveyed a feeling of confort which could help the families to find focus and see the need for information. The nurses gathered strength by having an honest and open work environment, and opportunities for debriefing. By providing good care at the end-of-life the nurses were able to help patients recive a good and dignified death. Conclusion. The nurses used different communication skills to build a relationship with the patients and their families. The nurses felt that many ethical problems arose from decisions about the level of care, especially where disagreement existed within the care team. They lacked specific training and clear guidelines and it turned out that the nurses learned palliative care through their own experiences and by experienced colleagues. 
author Vestling, Sara
Isaksson, Lisa
author_facet Vestling, Sara
Isaksson, Lisa
author_sort Vestling, Sara
title Intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter i livets slutskede : En intervjustudie
title_short Intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter i livets slutskede : En intervjustudie
title_full Intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter i livets slutskede : En intervjustudie
title_fullStr Intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter i livets slutskede : En intervjustudie
title_full_unstemmed Intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter i livets slutskede : En intervjustudie
title_sort intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter i livets slutskede : en intervjustudie
publisher Umeå universitet, Institutionen för omvårdnad
publishDate 2016
url http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-115814
work_keys_str_mv AT vestlingsara intensivvardssjukskoterskorserfarenheteravattvardapatienterilivetsslutskedeenintervjustudie
AT isakssonlisa intensivvardssjukskoterskorserfarenheteravattvardapatienterilivetsslutskedeenintervjustudie
AT vestlingsara intensivecarenursesexperiencesofprovidingendoflifecareaninterviewstudy
AT isakssonlisa intensivecarenursesexperiencesofprovidingendoflifecareaninterviewstudy
_version_ 1718192455303561216
spelling ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-umu-1158142016-02-20T05:17:16ZIntensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter i livets slutskede : En intervjustudiesweIntensive care nurses experiences of providing end-of life care : An interview studyVestling, SaraIsaksson, LisaUmeå universitet, Institutionen för omvårdnadUmeå universitet, Institutionen för omvårdnad2016Intensive carenursing careend of life carerelativessupportcommunicationpalliative care.Intensivvårdomvårdnadvård i livets slutskedeanhörigastödkommunikationpalliativ vård.Syfte. Intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter i livets slutskede. Bakgrund. På intensivvårdsavdelningar i Sverige avlider 3-4000 patienter per år vilket föranleder att palliativ vård har börjat uppmärksammas inom intensivvården. Målet med vård i livets slutskede är att skapa bästa möjliga livskvalité för patient och anhöriga där sjuksköterskan med sin helhetssyn har en central roll. Design. Kvalitativ innehållsanalys. Metod. Semistrukturerade intervjuer genomfördes under hösten 2015 med elva intensivvårdssjuksköterskor på fem olika intensivvårdsavdelningar i tre olika landsting i Norrland. Intervjuerna spelades in, transkriberades och lästes igenom noggrant. Därefter analyserades materialet med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultat. Sjuksköterskornas erfarenheter av att vårda patienter i livets slutskede illustrerades genom deras möjligheter att påverka beslut för god vård, vilket beskrevs som att känna delaktighet i besluten om vårdnivå. De såg sig som en resurs för anhöriga i svåra situationer då de inbringade trygghet, såg deras behov av information samt hjälpte dem att hitta fokus. För att sjuksköterskorna skulle samla kraft framkom vikten av ett ärligt och öppet arbetsklimat, samt möjligheter till debriefing. Genom att ge god omvårdnad i livets slutskede kunde sjuksköterskorna hjälpa patienterna få en god och värdig död. Slutsats. Sjuksköterskorna använde sig av olika kommunikativa färdigheter för att bygga upp en relation med patient och anhöriga. Sjuksköterskorna upplevde att många etiska problem uppstod i samband med besluttagande om vårdnivå, speciellt där oenighet fanns inom vårdteamet. De saknade specifik fortbildning och tydliga riktlinjer och det visade sig att sjuksköterskorna lärde sig ge vård i livets slutskede genom egna erfarenheter och av erfarna kollegor.  Purpose. Intensive care nurses experiences of providing end-of-life care. Background. At intensive care units in Sweden 3-4000 patients die every year, which causes palliative care to emerge in intensive care. The goal of the end-of-life care is to provide the best possible quality of life for the patient and it’s family, where the nurse with a holistic approach play a central part. Design. Qualitative content analysis. Method. Semi-structured interviews were conducted in the autumn of 2015 with eleven critical care nurses in five ICUs in three counties in northern Sweden. The interviews were recorded, transcribed and read carefully. The material was analysed using a content analysis. Results. Nurses' experiences of providing end-of-life care was illustrated by their ability to influence decisions for good care, which was descibed as a feeling of beeing involved in decisions about care level. They looked at themselves as a resource for families in difficult situations and conveyed a feeling of confort which could help the families to find focus and see the need for information. The nurses gathered strength by having an honest and open work environment, and opportunities for debriefing. By providing good care at the end-of-life the nurses were able to help patients recive a good and dignified death. Conclusion. The nurses used different communication skills to build a relationship with the patients and their families. The nurses felt that many ethical problems arose from decisions about the level of care, especially where disagreement existed within the care team. They lacked specific training and clear guidelines and it turned out that the nurses learned palliative care through their own experiences and by experienced colleagues.  Student thesisinfo:eu-repo/semantics/bachelorThesistexthttp://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-115814application/pdfinfo:eu-repo/semantics/openAccess