Intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter i livets slutskede : En intervjustudie
Syfte. Intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter i livets slutskede. Bakgrund. På intensivvårdsavdelningar i Sverige avlider 3-4000 patienter per år vilket föranleder att palliativ vård har börjat uppmärksammas inom intensivvården. Målet med vård i livets slutsked...
Main Authors: | , |
---|---|
Format: | Others |
Language: | Swedish |
Published: |
Umeå universitet, Institutionen för omvårdnad
2016
|
Subjects: | |
Online Access: | http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-115814 |
id |
ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-umu-115814 |
---|---|
record_format |
oai_dc |
collection |
NDLTD |
language |
Swedish |
format |
Others
|
sources |
NDLTD |
topic |
Intensive care nursing care end of life care relatives support communication palliative care. Intensivvård omvårdnad vård i livets slutskede anhöriga stöd kommunikation palliativ vård. |
spellingShingle |
Intensive care nursing care end of life care relatives support communication palliative care. Intensivvård omvårdnad vård i livets slutskede anhöriga stöd kommunikation palliativ vård. Vestling, Sara Isaksson, Lisa Intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter i livets slutskede : En intervjustudie |
description |
Syfte. Intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter i livets slutskede. Bakgrund. På intensivvårdsavdelningar i Sverige avlider 3-4000 patienter per år vilket föranleder att palliativ vård har börjat uppmärksammas inom intensivvården. Målet med vård i livets slutskede är att skapa bästa möjliga livskvalité för patient och anhöriga där sjuksköterskan med sin helhetssyn har en central roll. Design. Kvalitativ innehållsanalys. Metod. Semistrukturerade intervjuer genomfördes under hösten 2015 med elva intensivvårdssjuksköterskor på fem olika intensivvårdsavdelningar i tre olika landsting i Norrland. Intervjuerna spelades in, transkriberades och lästes igenom noggrant. Därefter analyserades materialet med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultat. Sjuksköterskornas erfarenheter av att vårda patienter i livets slutskede illustrerades genom deras möjligheter att påverka beslut för god vård, vilket beskrevs som att känna delaktighet i besluten om vårdnivå. De såg sig som en resurs för anhöriga i svåra situationer då de inbringade trygghet, såg deras behov av information samt hjälpte dem att hitta fokus. För att sjuksköterskorna skulle samla kraft framkom vikten av ett ärligt och öppet arbetsklimat, samt möjligheter till debriefing. Genom att ge god omvårdnad i livets slutskede kunde sjuksköterskorna hjälpa patienterna få en god och värdig död. Slutsats. Sjuksköterskorna använde sig av olika kommunikativa färdigheter för att bygga upp en relation med patient och anhöriga. Sjuksköterskorna upplevde att många etiska problem uppstod i samband med besluttagande om vårdnivå, speciellt där oenighet fanns inom vårdteamet. De saknade specifik fortbildning och tydliga riktlinjer och det visade sig att sjuksköterskorna lärde sig ge vård i livets slutskede genom egna erfarenheter och av erfarna kollegor. === Purpose. Intensive care nurses experiences of providing end-of-life care. Background. At intensive care units in Sweden 3-4000 patients die every year, which causes palliative care to emerge in intensive care. The goal of the end-of-life care is to provide the best possible quality of life for the patient and it’s family, where the nurse with a holistic approach play a central part. Design. Qualitative content analysis. Method. Semi-structured interviews were conducted in the autumn of 2015 with eleven critical care nurses in five ICUs in three counties in northern Sweden. The interviews were recorded, transcribed and read carefully. The material was analysed using a content analysis. Results. Nurses' experiences of providing end-of-life care was illustrated by their ability to influence decisions for good care, which was descibed as a feeling of beeing involved in decisions about care level. They looked at themselves as a resource for families in difficult situations and conveyed a feeling of confort which could help the families to find focus and see the need for information. The nurses gathered strength by having an honest and open work environment, and opportunities for debriefing. By providing good care at the end-of-life the nurses were able to help patients recive a good and dignified death. Conclusion. The nurses used different communication skills to build a relationship with the patients and their families. The nurses felt that many ethical problems arose from decisions about the level of care, especially where disagreement existed within the care team. They lacked specific training and clear guidelines and it turned out that the nurses learned palliative care through their own experiences and by experienced colleagues. |
author |
Vestling, Sara Isaksson, Lisa |
author_facet |
Vestling, Sara Isaksson, Lisa |
author_sort |
Vestling, Sara |
title |
Intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter i livets slutskede : En intervjustudie |
title_short |
Intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter i livets slutskede : En intervjustudie |
title_full |
Intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter i livets slutskede : En intervjustudie |
title_fullStr |
Intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter i livets slutskede : En intervjustudie |
title_full_unstemmed |
Intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter i livets slutskede : En intervjustudie |
title_sort |
intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter i livets slutskede : en intervjustudie |
publisher |
Umeå universitet, Institutionen för omvårdnad |
publishDate |
2016 |
url |
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-115814 |
work_keys_str_mv |
AT vestlingsara intensivvardssjukskoterskorserfarenheteravattvardapatienterilivetsslutskedeenintervjustudie AT isakssonlisa intensivvardssjukskoterskorserfarenheteravattvardapatienterilivetsslutskedeenintervjustudie AT vestlingsara intensivecarenursesexperiencesofprovidingendoflifecareaninterviewstudy AT isakssonlisa intensivecarenursesexperiencesofprovidingendoflifecareaninterviewstudy |
_version_ |
1718192455303561216 |
spelling |
ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-umu-1158142016-02-20T05:17:16ZIntensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter i livets slutskede : En intervjustudiesweIntensive care nurses experiences of providing end-of life care : An interview studyVestling, SaraIsaksson, LisaUmeå universitet, Institutionen för omvårdnadUmeå universitet, Institutionen för omvårdnad2016Intensive carenursing careend of life carerelativessupportcommunicationpalliative care.Intensivvårdomvårdnadvård i livets slutskedeanhörigastödkommunikationpalliativ vård.Syfte. Intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter i livets slutskede. Bakgrund. På intensivvårdsavdelningar i Sverige avlider 3-4000 patienter per år vilket föranleder att palliativ vård har börjat uppmärksammas inom intensivvården. Målet med vård i livets slutskede är att skapa bästa möjliga livskvalité för patient och anhöriga där sjuksköterskan med sin helhetssyn har en central roll. Design. Kvalitativ innehållsanalys. Metod. Semistrukturerade intervjuer genomfördes under hösten 2015 med elva intensivvårdssjuksköterskor på fem olika intensivvårdsavdelningar i tre olika landsting i Norrland. Intervjuerna spelades in, transkriberades och lästes igenom noggrant. Därefter analyserades materialet med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultat. Sjuksköterskornas erfarenheter av att vårda patienter i livets slutskede illustrerades genom deras möjligheter att påverka beslut för god vård, vilket beskrevs som att känna delaktighet i besluten om vårdnivå. De såg sig som en resurs för anhöriga i svåra situationer då de inbringade trygghet, såg deras behov av information samt hjälpte dem att hitta fokus. För att sjuksköterskorna skulle samla kraft framkom vikten av ett ärligt och öppet arbetsklimat, samt möjligheter till debriefing. Genom att ge god omvårdnad i livets slutskede kunde sjuksköterskorna hjälpa patienterna få en god och värdig död. Slutsats. Sjuksköterskorna använde sig av olika kommunikativa färdigheter för att bygga upp en relation med patient och anhöriga. Sjuksköterskorna upplevde att många etiska problem uppstod i samband med besluttagande om vårdnivå, speciellt där oenighet fanns inom vårdteamet. De saknade specifik fortbildning och tydliga riktlinjer och det visade sig att sjuksköterskorna lärde sig ge vård i livets slutskede genom egna erfarenheter och av erfarna kollegor. Purpose. Intensive care nurses experiences of providing end-of-life care. Background. At intensive care units in Sweden 3-4000 patients die every year, which causes palliative care to emerge in intensive care. The goal of the end-of-life care is to provide the best possible quality of life for the patient and it’s family, where the nurse with a holistic approach play a central part. Design. Qualitative content analysis. Method. Semi-structured interviews were conducted in the autumn of 2015 with eleven critical care nurses in five ICUs in three counties in northern Sweden. The interviews were recorded, transcribed and read carefully. The material was analysed using a content analysis. Results. Nurses' experiences of providing end-of-life care was illustrated by their ability to influence decisions for good care, which was descibed as a feeling of beeing involved in decisions about care level. They looked at themselves as a resource for families in difficult situations and conveyed a feeling of confort which could help the families to find focus and see the need for information. The nurses gathered strength by having an honest and open work environment, and opportunities for debriefing. By providing good care at the end-of-life the nurses were able to help patients recive a good and dignified death. Conclusion. The nurses used different communication skills to build a relationship with the patients and their families. The nurses felt that many ethical problems arose from decisions about the level of care, especially where disagreement existed within the care team. They lacked specific training and clear guidelines and it turned out that the nurses learned palliative care through their own experiences and by experienced colleagues. Student thesisinfo:eu-repo/semantics/bachelorThesistexthttp://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-115814application/pdfinfo:eu-repo/semantics/openAccess |