Kompetens att kartlägga kompetens : Om studie- och yrkesvägledares arbete med validering
Syftet med detta examensarbete är att belysa validering utifrån studie- och yrkesvägledarens perspektiv, särskilt med avseende på lärande, kunskap och kompetens. Teoriramen omfattar tidigare forskning om validering samt olika perspektiv på lärande, kunskap och kompetens. Designen är en kval...
Main Author: | |
---|---|
Format: | Others |
Language: | Swedish |
Published: |
Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap
2015
|
Subjects: | |
Online Access: | http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-109397 |
id |
ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-umu-109397 |
---|---|
record_format |
oai_dc |
spelling |
ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-umu-1093972015-09-26T04:42:52ZKompetens att kartlägga kompetens : Om studie- och yrkesvägledares arbete med valideringsweMalgeryd, MariaUmeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap2015Studie- och yrkesvägledarevägledarevuxenutbildningvalideringvaliderings- processvägledningvägledningsprocesskunskaplärandelärprocesskompetenskompetenskartläggningkartläggningyrkeskompetensinformellformellreellsitueradSyftet med detta examensarbete är att belysa validering utifrån studie- och yrkesvägledarens perspektiv, särskilt med avseende på lärande, kunskap och kompetens. Teoriramen omfattar tidigare forskning om validering samt olika perspektiv på lärande, kunskap och kompetens. Designen är en kvalitativ intervjustudie och det empiriska materialet bygger på intervjuer med sex studie- och yrkesvägledare. De intervjuade studie- och yrkesvägledarna beskriver sitt arbete med validering som en balans mellan ”validering som policyområde” och ”validering som praxis”. Genom att knyta och upprätthålla goda kontakter och relationer bidrar de till att få ”systemet att fungera”. Valideringen är en process där den reella kompetensen omvandlas till formell. Vägledarnas huvudsakliga ansvar i valideringen är kompetenskartläggningen, en process där individen konstruerar sin kompetens i samspel med vägledaren. De intervjuade vägledarna har lärt sig det praktiska arbetet med validering på informell väg. Den yrkesspecifika kompetens de behöver för arbetet motsvarar den som vägledare överlag behöver; samtalskompetens, kunskaper om yrken samt karriärteorier och vägledningsmetoder. I rollerna som ”vägledare”, ”stigfinnare” och ”vägröjare” behöver de även en generell kompetens som innefattar social och språklig förmåga, flexibilitet och kreativitet, förmåga till utveckling och fortsatt lärande samt ett reflexivt förhållningssätt. Student thesisinfo:eu-repo/semantics/bachelorThesistexthttp://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-109397application/pdfinfo:eu-repo/semantics/openAccess |
collection |
NDLTD |
language |
Swedish |
format |
Others
|
sources |
NDLTD |
topic |
Studie- och yrkesvägledare vägledare vuxenutbildning validering validerings- process vägledning vägledningsprocess kunskap lärande lärprocess kompetens kompetenskartläggning kartläggning yrkeskompetens informell formell reell situerad |
spellingShingle |
Studie- och yrkesvägledare vägledare vuxenutbildning validering validerings- process vägledning vägledningsprocess kunskap lärande lärprocess kompetens kompetenskartläggning kartläggning yrkeskompetens informell formell reell situerad Malgeryd, Maria Kompetens att kartlägga kompetens : Om studie- och yrkesvägledares arbete med validering |
description |
Syftet med detta examensarbete är att belysa validering utifrån studie- och yrkesvägledarens perspektiv, särskilt med avseende på lärande, kunskap och kompetens. Teoriramen omfattar tidigare forskning om validering samt olika perspektiv på lärande, kunskap och kompetens. Designen är en kvalitativ intervjustudie och det empiriska materialet bygger på intervjuer med sex studie- och yrkesvägledare. De intervjuade studie- och yrkesvägledarna beskriver sitt arbete med validering som en balans mellan ”validering som policyområde” och ”validering som praxis”. Genom att knyta och upprätthålla goda kontakter och relationer bidrar de till att få ”systemet att fungera”. Valideringen är en process där den reella kompetensen omvandlas till formell. Vägledarnas huvudsakliga ansvar i valideringen är kompetenskartläggningen, en process där individen konstruerar sin kompetens i samspel med vägledaren. De intervjuade vägledarna har lärt sig det praktiska arbetet med validering på informell väg. Den yrkesspecifika kompetens de behöver för arbetet motsvarar den som vägledare överlag behöver; samtalskompetens, kunskaper om yrken samt karriärteorier och vägledningsmetoder. I rollerna som ”vägledare”, ”stigfinnare” och ”vägröjare” behöver de även en generell kompetens som innefattar social och språklig förmåga, flexibilitet och kreativitet, förmåga till utveckling och fortsatt lärande samt ett reflexivt förhållningssätt. |
author |
Malgeryd, Maria |
author_facet |
Malgeryd, Maria |
author_sort |
Malgeryd, Maria |
title |
Kompetens att kartlägga kompetens : Om studie- och yrkesvägledares arbete med validering |
title_short |
Kompetens att kartlägga kompetens : Om studie- och yrkesvägledares arbete med validering |
title_full |
Kompetens att kartlägga kompetens : Om studie- och yrkesvägledares arbete med validering |
title_fullStr |
Kompetens att kartlägga kompetens : Om studie- och yrkesvägledares arbete med validering |
title_full_unstemmed |
Kompetens att kartlägga kompetens : Om studie- och yrkesvägledares arbete med validering |
title_sort |
kompetens att kartlägga kompetens : om studie- och yrkesvägledares arbete med validering |
publisher |
Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap |
publishDate |
2015 |
url |
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-109397 |
work_keys_str_mv |
AT malgerydmaria kompetensattkartlaggakompetensomstudieochyrkesvagledaresarbetemedvalidering |
_version_ |
1716824809012199424 |