Riksbanken eller Riskbanken? : En kvalitativ studie huruvida finansiella rådgivare upplever ett ändrat riskbeteende bland privatinvesterare i en nollräntemiljö

• Main Authors: Åström, Erik, Karlsson, Alexandra
• Format: Others
• Language: Swedish
• Published: Umeå universitet, Företagsekonomi 2015
• Subjects: Riksbanken
• Online Access: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-106107

En rekordlåg reporänta på -0,25 % har första gången implementerats i Sverige med en effekt på många delar i ekonomin via transmissionsmekanismen. Inte minst aktiemarknaden har påverkats av denna reporäntesänkning med en uppgång på 16,8 % (2014-04-08) sedan årsskiftet 2014/2015. Reporäntesänkningen har även inneburit att samtliga storbanker i Sverige har en obefintlig inlåningsränta på ett sparkonto för sina kunder. För att privatinvesterare ska erhålla avkastning måste kapitalet exponeras mot högre risk, vilket för de flesta innebär en introduktion på aktiemarknaden. Tidigare studier visar att penningpolitiken har en betydande effekt på aktiemarknaden och även om en eventuell börsbubbla råder ska penningpolitiska beslutsfattare fokusera på inflationsmålet och inte motverka en eventuell börskrasch. I dessa situationer uppfyller finansiella rådgivare en viktig samhällsfunktion med den ekonomiska kunskap de besitter och i rådande ränteläge kan de ses som en viktig länk mellan privatinvesterare och den finansiella marknaden. Syftet med studien är att erhålla en ökad förståelse för om finansiella rådgivare upplever ett ökat riskbeteende bland privatinvesterare då rådande ränteläge har medfört att kapitalet måste exponeras med högre risk för att erhålla avkastning. För att få svar på vår problemformulering har en kvalitativ studie genomförts genom att intervjua finansiella rådgivare som innehar Swedsec-licens och jobbar på en av de fyra storbankerna i Sverige. Studien har visat att samtliga finansiella rådgivare är eniga om att Sverige befinner sig i ett osunt ekonomiskt tillstånd på grund av den negativa reporäntan. Majoriteten av de finansiella rådgivarna upplever ett ökat riskbeteende bland sina kunder. Likaså upplever majoriteten ett ökat kundtryck, där resterande istället uppger att de kontaktar kunder gällande placeringar. Det som studien har erhållit en ökad förståelse för är att den negativa reporäntan har bidragit till att kunders placeringar ses över i större utsträckning och att risknivån därmed justeras. Studiens slutsats har praktiskt bidragit till en ökad förståelse för riskbeteenden på den svenska finansmarknaden under förhållanden med negativ reporänta. Likaså till en ökad förståelse för privatinvesterare upplevelser angående vad den negativa reporäntan medför för Sverige och hur de förhåller sig till denna.