Hur påverkar våra barn vår arbetssituation? : En kvantitativ studie om hur familjebildning har betydelse för om arbetet är svårt att kombinera med barn samt ger en god inkomst
Den svenska arbetsmarknaden är som många vet könssegregerad, kvinnor och män arbetar inte bara inom olika arbetsområden utan det finns även skillnader i arbetstid och uttag av föräldraledighet. Jag har därför valt att undersöka om och hur att få barn har betydelse för individens arbetsförhållanden....
Main Author: | |
---|---|
Format: | Others |
Language: | Swedish |
Published: |
Stockholms universitet, Sociologiska institutionen
2012
|
Subjects: | |
Online Access: | http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-86760 |
id |
ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-su-86760 |
---|---|
record_format |
oai_dc |
spelling |
ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-su-867602015-02-18T04:55:09ZHur påverkar våra barn vår arbetssituation? : En kvantitativ studie om hur familjebildning har betydelse för om arbetet är svårt att kombinera med barn samt ger en god inkomstsweKarlsson, MalinStockholms universitet, Sociologiska institutionen2012Inkomstarbetsresorobekväm arbetstidövertidDen svenska arbetsmarknaden är som många vet könssegregerad, kvinnor och män arbetar inte bara inom olika arbetsområden utan det finns även skillnader i arbetstid och uttag av föräldraledighet. Jag har därför valt att undersöka om och hur att få barn har betydelse för individens arbetsförhållanden. De arbetsförhållanden som undersöks är om arbetet innehåller mycket arbetsresor, obekväma arbetstider och/eller övertid. Jag undersöker också om barn har betydelse för den upplevda inkomsten. Faktorer som arbetsresor, obekväm arbetstid samt övertid är sammanfattade i en indikator av faktorer som är svåra att kombinera med barn. För att undersöka detta jämförs respondenter som får barn i perioden 1999-2003 med respondenter som inte har barn 2003 vid två olika undersökningstillfällen. De teoretiska utgångspunkter som används är familjens specialiseringsteori av Becker (1991, 1993) samt genusteorier angående hur könsroller konstrueras. Uppsatsens hypoteser har formats utifrån tidigare forskning som visar att kvinnor och män väljer olika arbetsområden, att kvinnor arbetar deltid i högre utsträckning samt tar det största ansvaret för hem och familj (Bygren, Gähler & Nermo, 2004; Jansson, Pylkkänen & Valck, 2003; Evertsson & Nermo, 2004). Analyserna är baserade på datamaterialet ”Familj och arbetsliv på 2000-talet” (Young Adult Panel Study, YAPS, www.suda.su.se/yaps). Logistisk och linjär regressionsanalys har estimerats för att studera sambandet mellan att få barn och om arbetet är svårt att kombinera med barn samt ger en god inkomst. Resultaten visar att både kvinnor och män med barn har lägre sannolikhet än respektive kön utan barn att ha ett arbete som är svårt att kombinera med barn 2003 (efter att de fått barn), även när jag tar hänsyn till skillnader i ålder, utbildning och arbetstid. Regressionsanalyserna visar också att kvinnor som får barn i perioden har högre sannolikhet än kvinnor utan barn att ha ett arbete som är svårt att kombinera med barn 1999 (innan de får barn). Det verkar inte finnas något samband mellan barn och en god inkomst, varken 1999 eller 2003. Kvinnor har lägre sannolikhetän män att ha ett arbete som är svårt att kombinera med barn samt ger en god inkomst. Student thesisinfo:eu-repo/semantics/bachelorThesistexthttp://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-86760application/pdfinfo:eu-repo/semantics/openAccess |
collection |
NDLTD |
language |
Swedish |
format |
Others
|
sources |
NDLTD |
topic |
Inkomst arbetsresor obekväm arbetstid övertid |
spellingShingle |
Inkomst arbetsresor obekväm arbetstid övertid Karlsson, Malin Hur påverkar våra barn vår arbetssituation? : En kvantitativ studie om hur familjebildning har betydelse för om arbetet är svårt att kombinera med barn samt ger en god inkomst |
description |
Den svenska arbetsmarknaden är som många vet könssegregerad, kvinnor och män arbetar inte bara inom olika arbetsområden utan det finns även skillnader i arbetstid och uttag av föräldraledighet. Jag har därför valt att undersöka om och hur att få barn har betydelse för individens arbetsförhållanden. De arbetsförhållanden som undersöks är om arbetet innehåller mycket arbetsresor, obekväma arbetstider och/eller övertid. Jag undersöker också om barn har betydelse för den upplevda inkomsten. Faktorer som arbetsresor, obekväm arbetstid samt övertid är sammanfattade i en indikator av faktorer som är svåra att kombinera med barn. För att undersöka detta jämförs respondenter som får barn i perioden 1999-2003 med respondenter som inte har barn 2003 vid två olika undersökningstillfällen. De teoretiska utgångspunkter som används är familjens specialiseringsteori av Becker (1991, 1993) samt genusteorier angående hur könsroller konstrueras. Uppsatsens hypoteser har formats utifrån tidigare forskning som visar att kvinnor och män väljer olika arbetsområden, att kvinnor arbetar deltid i högre utsträckning samt tar det största ansvaret för hem och familj (Bygren, Gähler & Nermo, 2004; Jansson, Pylkkänen & Valck, 2003; Evertsson & Nermo, 2004). Analyserna är baserade på datamaterialet ”Familj och arbetsliv på 2000-talet” (Young Adult Panel Study, YAPS, www.suda.su.se/yaps). Logistisk och linjär regressionsanalys har estimerats för att studera sambandet mellan att få barn och om arbetet är svårt att kombinera med barn samt ger en god inkomst. Resultaten visar att både kvinnor och män med barn har lägre sannolikhet än respektive kön utan barn att ha ett arbete som är svårt att kombinera med barn 2003 (efter att de fått barn), även när jag tar hänsyn till skillnader i ålder, utbildning och arbetstid. Regressionsanalyserna visar också att kvinnor som får barn i perioden har högre sannolikhet än kvinnor utan barn att ha ett arbete som är svårt att kombinera med barn 1999 (innan de får barn). Det verkar inte finnas något samband mellan barn och en god inkomst, varken 1999 eller 2003. Kvinnor har lägre sannolikhetän män att ha ett arbete som är svårt att kombinera med barn samt ger en god inkomst. |
author |
Karlsson, Malin |
author_facet |
Karlsson, Malin |
author_sort |
Karlsson, Malin |
title |
Hur påverkar våra barn vår arbetssituation? : En kvantitativ studie om hur familjebildning har betydelse för om arbetet är svårt att kombinera med barn samt ger en god inkomst |
title_short |
Hur påverkar våra barn vår arbetssituation? : En kvantitativ studie om hur familjebildning har betydelse för om arbetet är svårt att kombinera med barn samt ger en god inkomst |
title_full |
Hur påverkar våra barn vår arbetssituation? : En kvantitativ studie om hur familjebildning har betydelse för om arbetet är svårt att kombinera med barn samt ger en god inkomst |
title_fullStr |
Hur påverkar våra barn vår arbetssituation? : En kvantitativ studie om hur familjebildning har betydelse för om arbetet är svårt att kombinera med barn samt ger en god inkomst |
title_full_unstemmed |
Hur påverkar våra barn vår arbetssituation? : En kvantitativ studie om hur familjebildning har betydelse för om arbetet är svårt att kombinera med barn samt ger en god inkomst |
title_sort |
hur påverkar våra barn vår arbetssituation? : en kvantitativ studie om hur familjebildning har betydelse för om arbetet är svårt att kombinera med barn samt ger en god inkomst |
publisher |
Stockholms universitet, Sociologiska institutionen |
publishDate |
2012 |
url |
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-86760 |
work_keys_str_mv |
AT karlssonmalin hurpaverkarvarabarnvararbetssituationenkvantitativstudieomhurfamiljebildningharbetydelseforomarbetetarsvartattkombineramedbarnsamtgerengodinkomst |
_version_ |
1716730748298330112 |