Behörighetskrav inför gymnasial yrkesutbildning - vem innesluts och vem utesluts?

• Main Author: Lundberg, Kjell
• Format: Others
• Language: Swedish
• Published: Stockholms universitet, Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot tekniska, estetiska och praktiska kunskapstraditioner 2008
• Subjects: Admittance Criteria; Curriculums; School Reforms; Conception of Knowledge; Document study.; Behörighetskrav; läroplaner; skolreformer; kunskapstraditioner; dokumentstudie; Education; Pedagogik
• Online Access: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-8667

Behörighetskrav inför gymnasial yrkesutbildning - vem innesluts och vem utesluts? Kjell Lundberg Sammanfattning Bakgrunden till mitt valda ämne är att jag arbetar på ett fordonstekniskt PRIV program. Elever som går detta program har inte blivit antagna till ett nationellt program på grund av behörighetskraven i Lpf-94. Flera av dessa elever skulle klara karaktärsämnena på ett nationellt program, men skulle ha stora svårigheter i kärnämnena, även med extra hjälp. De läroplansutredningar och behörighetskrav som jag har studerat är för: 1955 års yrkesskolreform, Lgy-70, Lpf-94 och SOU 2008:27 Framtidsvägen – en reformerad gymnasieskola (förslag till gymnasiereform GY-10). Syftet med studien: • Hur ser behörighetskraven till yrkesutbildning ut i de olika läroplanerna? • Vad är tankarna bakom läroplanerna? • Hur kan kraven i utredningarna till läroplanerna ses i ljuset av perspektiv på kunskap? Metoden jag har använt mig av är en dokumentstudie och kunskapsbegreppet används som teoretiskt perspektiv. Studien börjar med en historisk utblick på yrkesutbildningar. Den fortsätter sedan med en förklaring av syftet med läroplaner och framarbetningsstrategier av läroplaner. Resultaten av min studie är: Med 1955 års yrkesskolreform flyttades yrkesutbildningen in i skolmiljö. De två huvudargumenten till detta var att statsmakten ville göra det möjligt att fostra ungdomar till demokratiska medborgare och man såg inte hur arbetsmarknaden skulle hinna med att utbilda lärlingar. Lgy-70 har de generösaste antagningsvillkoren. I denna läroplan blev nästan alla ungdomar antagna till yrkesutbildning förutom att det fanns chans att bli antagen under fri kvot. Den fria kvoten öppnade dörren för bl.a. ungdomar med utländskt utbildning och sökande som på grund av handikapp inte kunnat uppnå full behörighet. Lpf-94 är unik på det sättet, att det var första gången kärnämnesbetyg från grundskolan användes som behörighetskrav till yrkeslinjerna. Samtliga program blev treåriga och gemensamma kärnämnen infördes. Gymnasieutredningen SOU 2008:27 (GY-10) föreslår en tydlig skärpning av behörighetskraven för yrkesprogrammen. Utredaren föreslår minst godkänt i åtta kärnämnen, i jämförelse med dagens tre. Nu är cirkeln sluten vad gäller yrkeskunskaperna. Utredaren föreslår vidare en yrkesexamen, som ger en erkänd kompetens i yrket och med en komplimenterande lärlingsutbildning till yrkesprogrammen. Nu hoppas utredarna att arbetsmarknaden skall ha kapacitet att utbilda lärlingar, som man inte var övertygad om arbetsmarknaden hade på 50-talet. Vidare resultat av min studie ger vid handen följande: Det källmaterial till läroplanerna jag har analyserat har använt i stort sett samma argument till att ändra läroplanerna. Näringslivet vill ha förändring t.ex. bättre yrkeskunskaper och statsmakten vill försäkra sig om en bred medborgarfostran tillsammans med en möjlighet för individen att senare i livet genomgå kompetensutveckling och högskolestudier. Abstract The decision to select this particular content of my thesis was due to my present occupation as a teacher attached to a vehicle mechanics “PRIV” programme (reduced national program). Students who participate in this programme have been excluded from the national programme due to the criteria of admittance in Lpf-94. Several of these students would pass the trade subjects at the national programme, but encounter difficulties with the basic subjects, in spite of added support. I have scrutinized the following curriculum proposals and admittance rules for: 1955 Trade School Reform, Lgy-70, Lpf-94 and SOU 2008:27 Framtidsvägen – en reformerad gymnasieskola (the current proposal to a new Upper Secondary School Reform, GY-10). The hypothesis of my study is to find answers to the following questions: • What rules of admittance applies to Vocational Schools in the different Curriculums? • What is the basic content of thoughts behind the different Curriculums? • How do the demands for in the proposals of the curriculums meet the conceptions of knowledge in perspective? The method used is a literature study and conception of knowledge is used as the theoretical perspective. The literature study commences with a historical retrospection of vocational training. From there it elaborates on the purpose of curriculums and the design strategies of same. The conclusion of my thesis is: The 1955 Reform of the trade school established the vocational training within the existing educational training system, due to the desire from the government to avail the possibilities in bringing up young people as responsible and democraticly aware citizens. There was also a fear that the market did not have the capacity to train enough trainees. Lgy-70 has got the most generous admittance conditions. The authorities at that time realised the importance of that education above elementary school level was availed to everybody. Even in the case of not being born in Sweden or being a handicapped student. Lpf-94 is unique in the following way: It introduced restrictions to enrol to the Upper Secondary School (vocational school). All programmes became three years and all students studied the same basic subjects. The proposal which forms GY-10 reinforces the trend of restrictions to enrol to the Upper Secondary School. At the same time this proposal is back to the 1955 Trade School ambition of acquiring final trade skill. An apprenticeship as a complement to the in-house training is proposed and further, now, the researchers are hopeful that the market shall have the capacity to train trainees, contrary to what the researchers believed in the fifties. Finally, all the proposals to curriculums have used the same argument to the content of the curriculums. The business environment demands a change and the authorities will ensure a broad civil obedience, together with a possibility for the citizen to study at the next level.