Summary: | Med utgångspunkt i både traditionell och samtida syn på finithet har det uto-aztekiska språket cupeño studerats. Flera grammatiska markörer för såväl subjektskongruens som temporala, modala och aspektuella distinktioner definieras. Dessa markörer kan i huvudsatser i cupeño uppträda i antingen ett auxiliarkomplex i Wackernagels position eller som affix på verbet. Subjektskongruens och olika TMA-markörer definieras som två skilda grammatiska system. Framför allt markörerna för subjektskongruens kan bibehållas i underordnade satser, som också har speciella markörer för underordning. Även om skillnader finns mellan över- och underordnade satser så finns ingen distinktion mellan finita och icke finita verb. Förutom verbkonstruktioner i över- respektive underordnade satser definieras också verbkonstruktioner med nominal morfologi och imperativ som egna typer av verbkonstruktioner, som varierar i vilken utsträckning finita drag förekommer.
|