Summary: | Det nord-australiska pama-njunganspråket djambarrpuyŋu har studerats med avseende på finita egenskaper. Det går att påstå att det finns en finithetsdistinktion i djambarrpuyŋu eftersom det finns satser som kan uttrycka vissa egenskaper (t ex tempus, modus, aspekt och nominativt/ergativt subjekt) samtidigt som det finns satsliknande konstruktioner som inte kan uttrycka detta. Ett möjligt samband mellan finita kriterier i djambarrpuyŋu är förmåga att fungera som talhandling och förmåga att overt kunna uttrycka nominativt/ergativt subjekt, men detta behöver studeras närmare. Ett annat möjligt samband är att endast konstruktioner som kan uttrycka nominativt/ergativt subjekt har möjlighet att uttrycka TMA på något vis, dvs overt TMA-markering ses då som ett möjligt (men icke-obligatoriskt) finit kriterium medan nominativt/ergativt subjekt ses som ett nödvändigt kriterium.
|