Närbilder av ansiktet i Vivre sa vie: sett genom analys av begreppen fotogeni och fysionomi

Med utgångspunkt i teoribegreppen fysionomi och fotogeni analyseras närbilderna av Anna Karinas ansikte i Vivre sa vie (Jean –Luc Godard, 1962). Arbetet inleds med en teoretisk re-dogörelse av begreppens uppkomst, innebörd och användningsområde. Fokus i den här delen är kring Jean Epstein och Béla B...

Full description

Bibliographic Details
Main Author: Sahlin, Peter
Format: Others
Language:English
Published: Stockholms universitet, Filmvetenskapliga institutionen 2005
Subjects:
Online Access:http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-820
id ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-su-820
record_format oai_dc
spelling ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-su-8202013-01-08T13:12:39ZNärbilder av ansiktet i Vivre sa vie: sett genom analys av begreppen fotogeni och fysionomiengSahlin, PeterStockholms universitet, Filmvetenskapliga institutionen2005Jean-Luc GodardVivre sa vienärbildansiktefotogenifysionomiAnna KarinaJean EpsteinBéla BalázsFilmFilmvetenskapMed utgångspunkt i teoribegreppen fysionomi och fotogeni analyseras närbilderna av Anna Karinas ansikte i Vivre sa vie (Jean –Luc Godard, 1962). Arbetet inleds med en teoretisk re-dogörelse av begreppens uppkomst, innebörd och användningsområde. Fokus i den här delen är kring Jean Epstein och Béla Balázs texter om begreppen och dess framväxt på 1920-talet. Vivre sa vie är uppdelad i 12 episoder, i 6 av dem förekommer närbilder av ansiktet som ingår i arbetets filmanalys. Syftet är att hitta spår av begreppen i närbilderna, samt av resultatet där-ifrån undersöka tolkningsvarianter av närbildernas narrativ. Genom att ställa begreppen mot varandra och koppla dem till senare teorier inom området, belyses och problematiseras diskursen ytterligare. Filmbilder som plockas ur sitt sammanhang och sätts ihop efter varandra skapar nya narrativa aspekter, detta undersöks i arbetet. Kopplingar görs till dansken Carl.T. Dreyers filmstil i slutet av stumfilmsepoken. Andra äm-nen som behandlas i uppsatsen är identitetsproblematiken i den moderna storstaden och dis-kursen kring bildens moral och konstens aura. Teorier kring filmens narrativ kopplas främst till David Bordwell´s text Narration in the Fic-tion Film. Där han menar att Vivre sa vie handlar om problem med kommunikation på olika sätt. Vidare menar han att filmens handling kan tolkas som att den kretsar kring filmmediet generellt. Resultatet av filmanalysen gav utläsbara spår av fysionomi i ansiktets mimik. Det var besvärligare att visa på närbildernas fotogena innehåller. I filmens ljud och i abstraktionen av ansiktet finns dock kopplingar till fotogenibegreppet. Student thesisinfo:eu-repo/semantics/bachelorThesistexthttp://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-820application/pdfinfo:eu-repo/semantics/openAccess
collection NDLTD
language English
format Others
sources NDLTD
topic Jean-Luc Godard
Vivre sa vie
närbild
ansikte
fotogeni
fysionomi
Anna Karina
Jean Epstein
Béla Balázs
Film
Filmvetenskap
spellingShingle Jean-Luc Godard
Vivre sa vie
närbild
ansikte
fotogeni
fysionomi
Anna Karina
Jean Epstein
Béla Balázs
Film
Filmvetenskap
Sahlin, Peter
Närbilder av ansiktet i Vivre sa vie: sett genom analys av begreppen fotogeni och fysionomi
description Med utgångspunkt i teoribegreppen fysionomi och fotogeni analyseras närbilderna av Anna Karinas ansikte i Vivre sa vie (Jean –Luc Godard, 1962). Arbetet inleds med en teoretisk re-dogörelse av begreppens uppkomst, innebörd och användningsområde. Fokus i den här delen är kring Jean Epstein och Béla Balázs texter om begreppen och dess framväxt på 1920-talet. Vivre sa vie är uppdelad i 12 episoder, i 6 av dem förekommer närbilder av ansiktet som ingår i arbetets filmanalys. Syftet är att hitta spår av begreppen i närbilderna, samt av resultatet där-ifrån undersöka tolkningsvarianter av närbildernas narrativ. Genom att ställa begreppen mot varandra och koppla dem till senare teorier inom området, belyses och problematiseras diskursen ytterligare. Filmbilder som plockas ur sitt sammanhang och sätts ihop efter varandra skapar nya narrativa aspekter, detta undersöks i arbetet. Kopplingar görs till dansken Carl.T. Dreyers filmstil i slutet av stumfilmsepoken. Andra äm-nen som behandlas i uppsatsen är identitetsproblematiken i den moderna storstaden och dis-kursen kring bildens moral och konstens aura. Teorier kring filmens narrativ kopplas främst till David Bordwell´s text Narration in the Fic-tion Film. Där han menar att Vivre sa vie handlar om problem med kommunikation på olika sätt. Vidare menar han att filmens handling kan tolkas som att den kretsar kring filmmediet generellt. Resultatet av filmanalysen gav utläsbara spår av fysionomi i ansiktets mimik. Det var besvärligare att visa på närbildernas fotogena innehåller. I filmens ljud och i abstraktionen av ansiktet finns dock kopplingar till fotogenibegreppet.
author Sahlin, Peter
author_facet Sahlin, Peter
author_sort Sahlin, Peter
title Närbilder av ansiktet i Vivre sa vie: sett genom analys av begreppen fotogeni och fysionomi
title_short Närbilder av ansiktet i Vivre sa vie: sett genom analys av begreppen fotogeni och fysionomi
title_full Närbilder av ansiktet i Vivre sa vie: sett genom analys av begreppen fotogeni och fysionomi
title_fullStr Närbilder av ansiktet i Vivre sa vie: sett genom analys av begreppen fotogeni och fysionomi
title_full_unstemmed Närbilder av ansiktet i Vivre sa vie: sett genom analys av begreppen fotogeni och fysionomi
title_sort närbilder av ansiktet i vivre sa vie: sett genom analys av begreppen fotogeni och fysionomi
publisher Stockholms universitet, Filmvetenskapliga institutionen
publishDate 2005
url http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-820
work_keys_str_mv AT sahlinpeter narbilderavansiktetivivresaviesettgenomanalysavbegreppenfotogeniochfysionomi
_version_ 1716512063430328320