| Summary: | Sammanfattning Syftet med denna uppsats har varit att studera sambandet mellan utbildning och hälsa i ett livsloppsperspektiv. I studier av levnadsförhållanden under barndomen i relation till individens livschanser och hälsa senare i livet har utgångspunkten ofta varit föräldrarnas utbildning och den socioekonomiska situationen under uppväxten. Vad som inte studerats i lika stor omfattning är individens eget förhållande till skolan under tidiga år och dess betydelse för uppnådd utbildning och hälsa senare i livet. Denna uppsats tar sin utgångspunkt i grundskolan genom att fokusera tre aspekter av individens subjektivt skattade situation vid tidpunkten för sjätte klass: motivation för skolarbetet, hur man upplever att man klarar skolans krav samt hur föräldrarna värderar utbildning. Dessa förutsättningar ställs sedan i relation till oddsen att 1) ta gymnasie- respektive högskoleexamen samt 2) drabbas av psykisk ohälsa i vuxen ålder. Studien har en longitudinell design och är baserad på materialet Stockholm Birth Cohort Study (”Född i Stockholm på 50-talet”), en kombinerad enkät- och registerdatabas som inkluderar 14 294 individer. Utifrån resultaten kan det konstateras att samtliga tre studerade skolbetingelser har betydelse för sannolikheten att vidareutbilda sig. Att föräldrarna värderar utbildning högt var den faktor som visade sig vara starkast kopplad till att ta såväl gymnasie- som högskoleexamen. Att kunna hantera de krav skolan ställer och att känna hög motivation för skolarbetet var emellertid också signifikant och positivt kopplade till de båda utbildningsutfallen. Gällande psykisk ohälsa i vuxen ålder återfanns inga signifikanta samband med någon av de tre indikatorerna på de studerade individernas tidiga förutsättningar i skolarbetet. Att ha en högskoleutbildning visade sig dock, konstanthållet för en rad bakgrundsförhållanden, vara kopplat till en signifikant lägre risk för psykisk ohälsa i vuxen ålder.
|
|---|
