| Summary: | It is imperative to provide more information regarding changed conditions resulting landslide events in a future climate. The aim of this thesis is to assess landslide susceptibility in Huddinge Municipality in middle Sweden. The main purpose is to produce a map, to visualize landslide susceptible areas, and to integrate the result with changes in physical factors such as climate change. Also, the thesis aims to analyze anthropogenic factors such as changes in land use and an increasing population in Huddinge Municipality. Methods used are GIS-analyses, interviews with staff of Huddinge Municipality, and field observations. The GIS-analysis solely aims to provide areas which are landslide susceptible in changed conditions in the future. Interviews with municipality employees provided data about population growth and future land use of Huddinge. In addition to the GIS analysis and the interviews, field observations and photo documentations were carried out to validate the GIS-results and to investigate if slopes in Huddinge are geomorphic active. It can be concluded that there are slopes in Huddinge Municipality which are landslide susceptible today and in a future climate. It can not be excluded that the landslide frequency will increase due to climate change because of increasing days with intense rainfall and fluctuations in the groundwater table. Most vulnerable areas are the ones located in areas which are both landslide susceptible, and where a growing population is predicted. In order to minimize the risk and vulnerability, Huddinge Municipality either cooperates with external companies or scientific institutions, or uses technical solutions to stabilize clay soils. Finally, the GIS-analysis used in this thesis in Huddinge Municipality is applicable to any other geographical areas in Sweden or elsewhere. === Enligt Hearn och Hart (2011) utgör geomorfologiska processer en allt större risk för våra samhällen globalt. Risken ökar när människan expanderar och utvecklar bebyggelse och infrastruktur i redan sårbara områden. Förändringar i markanvändning och avrinningsområden innebär förutsättningar för att till exempel skred kan utlösas. Med en ökad befolkning och investering i dyrbar infrastruktur samt bebyggelse, ökar sårbarheten och därmed risken för att påverkas. I Klimat- och sårbarhetsutredningens slutbetänkande (2007:60) rapporteras det att de förväntande effekterna på grund av klimatförändringarna kan skapa stora påfrestningar för samhället och leda till betydande effekter på naturmiljön. Idag utgör skred den sjunde mest dödliga naturliga extremhändelsen globalt sett och har årligen krävt 800 till 1000 människoliv under de senaste 20 åren (Borgatti & Soldati, 2010). För att reducera antal dödsfall och förstörd egendom samt infrastruktur har GIS fått en viktig roll inom fysisk planering, kartering av riskområden och inom markutveckling (Huabin et al., 2005). Med hjälp av olika metoder och tillämpningar baserat på naturgeografiska variabler som förutsätter att skred kan utlösas så kan GIS användas som ett stöd vid förebyggande arbete. Enligt Klimat- och sårbarhetsutredningen (2007:60) är det grundläggande med en ökad kunskap om förändrade förutsättningar för erosion, ras och skred i ett framtida klimat. Därför är syftet med arbetet att framställa en karta med hjälp av GIS över områden där det finns förutsättningar för att skred kan utlösas, och att problematisera samt analysera resultatet med förändrade naturgeografiska faktorer som klimatförändringarnas förväntade inverkan. Den här metodiken anses även vara tillämpar på andra platser globalt. Slutligen syftar arbetet även till att undersöka antropogena faktorer som utbyggnadsplanering, förändrad markanvändning och ökat befolkningstryck i Huddinge kommun. GIS-analysen i uppsatsen syftar till att belysa områden med förutsättningar för skred. Enligt Huabin et al. (2005) finns det två faktorgrupper som studeras vid GIS-analyser för skred: inre faktorer som geologiska förhållanden och sluttningsstrukturer, och yttre faktorer, som antropogen verksamhet eller nederbörd. Vid kartering av skredrisk finns det två tillvägagångssätt: undersöka sluttningars känslighet och fastställa sannolikheten för utlösande faktorer. Det här arbetet kommer att fokusera på den första metoden, nämligen att undersöka var och vilka sluttningar som är känsliga för yttre faktorer som kan påverka deras stabilitet och utlösa skred. För att införskaffa primärdata om Huddinge kommuns planer för utveckling och framtida markanvändning används intervjuer med anställda personer på kommunen. Som komplement till GIS-analysen och intervjuer utförs även fältobservationer för att undersöka ifall det finns områden som visar att lerjordarna i Huddinge är geomorfologiskt aktiva. Det finns förutsättningar för skred i Huddinge kommun idag och i ett framtida klimat. Den främsta anledningen är de djupa och plastiska lerorna samt Huddinges varierade topografi. Vare sig skred kommer att utlösas eller ej beror på utlösande faktorer som ökat antal skyfall, bebyggelse eller deponi av material. Det är troligt att skredfrekvensen kommer att öka i ett framtida klimat på grund av ökat antal utlösande faktorer. De områden som anses vara sårbara idag och i ett framtida klimat är de kommundelar där det finns förutsättningar för skred och där det förutspås en ökad befolkning. Sjödalen-Fullersta är den kommundel som anses vara mest sårbar för skred i ett framtida klimat. För att minska sårbarheten bedriver Huddinge kommun ett förebyggande arbete dels med hjälp av konsulter som ger förslag om vilka områden som ska bebyggas eller inte, och dels med hjälp av tekniska lösningar som kalkcementering.
|
|---|
