| Summary: | ABSTRACT Syftet med denna studie är att studera vilken påverkan kvällstidningarnas löpsedlar har på deltagarnas riskuppfattningar när det kommer till hälsolarm. Därmed kommer denna c-uppsats belysa fenomenet utifrån medborgarnas synvinkel. Av det som skrivs i kvällstidningar angående hälsolarm är det mycket som kan leda till oväntade konsekvenser, därför har författarna valt att titta närmre på detta fascinerande ämne för att reda ut om, och i så fall på vilket sätt, deltagarna påverkas av dem. Med begreppet hälsolarm avser författarna olika rapporteringar kring hälsorisker som deltagarna kan ta del av på kvällstidningarnas löpsedlar. Studien undersöker unga vuxna i åldern 20-30, och pensionärer i åldern 65-70 för att jämföra åldersskillnader, samt kön, och huruvida de skiljer sig åt i fråga om kvällstidningarnas hälsolarm. För att få svar på de frågeställningar studien bygger på har fyra fokusgruppintervjuer, med homogena deltagare, genomförts. De teorier som främst fungerar som utgångspunkt för studien är Ulrich Becks risksamhällsteori, och Gunilla Jarlbros teorier om en subjektiv riskperception. Författarna har även valt att se mediernas roll som en social konstruktion, därmed även synen på en riskkultur där risker ses som sociala konstruktioner som finns i medborgarnas tankar, samt också i mediernas larmrapporter. Resultaten från de fokusgruppintervjuer som genomfördes visar att deltagarna uppger att de inte påverkas i sin vardag av kvällstidningarnas hälsolarm, utan anser dem vara alltför överdrivna och dramatiserande. Samtliga fokusgrupper uttrycker en negativitet gentemot löpsedlarna. Ord som kom till uttryck under intervjuerna var exempelvis skrämsel, oro, överdrivenhet, dramatisering, lurendrejeri, negativitet, ekonomisk vinst och nyhetstorka. Nyckelord: Hälsolarm, löpsedlar, risk, kvällstidningar, kvalitativ studie, fokusgruppintervju
|
|---|
