| Summary: | De skandinaviska länderna uppvisar stora ekonomiska och politiska likheter, inte minst vad gäller relationerna mellan staten och arbetsmarknadens parter samt utformningen av arbetsmarknadens institutioner. Av detta skäl brukar det ofta talas om en nordisk eller skandinavisk modell inom den komparativa arbetsmarknadsforskningen (Kvist, 2009:5). Men det finns även tydliga institutionella skillnader mellan ländernas arbetsmarknadsmodeller, både vad gäller passiv respektive aktiv arbetsmarknadspolitik samt utformning av anställningsskyddet. Dessa institutioner utgör i sin tur tre av beståndsdelarna i den danska flexicuritymodellen, som ofta framställs som ett föredöme i den svenska ekonomisk-politiska debatten om hur ungdomsarbetslösheten ska pressas ned till lägre nivåer än idag (Karlsson & Lindberg, 2008:63 f; Kvist, 2009:5). I denna uppsats studerar författaren hur utformningen av det flexibla anställningsskyddet och den generösa arbetslöshetsersättningen i den danska flexicuritymodellen skiljer sig från de institutionella motsvarigheterna i de övriga skandinaviska länderna. Vidare diskuterar författaren vilka effekter skillnaderna i utformningen av dessa kan tänkas ha på ungdomsarbetslöshetens nivåer och sammansättning i respektive land, utifrån resultat från logistisk regressionsanalys och jämförelser mellan arbetslösheten i olika åldersgrupper i de undersökta länderna. Denna del av uppsatsen är baserad på data från European Union Labour Force Survey (EU LFS) för första kvartalet 2007. Uppsatsens resultat visar att arbetslösheten bland unga vuxna visserligen är lägre i Danmark än Sverige och Norge, men att resultaten vad gäller arbetslöshetsrisker för personer med utomeuropeisk bakgrund delvis går emot antaganden om anställningsskyddets effekter i ekonomisk teori. När risken för arbetslöshet bland män studeras separerat från kvinnor, uppvisar Sverige till exempel lägre ökningar av oddsen för arbetslöshets för utomeuropeiska invandrare än både Norge och Danmark. Samtidigt är andelen långtidsarbetslösa högre i de äldre åldersgrupperna i Danmark än övriga undersökta länder. Slutligen diskuterar författaren några av de svårigheter som är förknippade med den komparativa arbetsmarknadsforskningen och försöken att leverera kausala förklaringar utifrån statistiska samband.
|
|---|
