| Summary: | Syftet med denna studie har varit att belysa tydligheten i och fördjupa kunskaperna om lärares uppfattningar och tolkningar av kunskapskraven för gymnasieskolans kurs Svenska 1. För att svara mot syftet, har kvalitativa intervjuer med fyra gymnasielärare genomförts. Forskningsfrågorna som ställs i uppsatsen är: Hur uppfattar lärare kunskapskraven i Svenska 1 som styrdokument? Hur tolkar lärare innebörder av mellanstegen D och B i Svenska 1? I den teoretiska bakgrunden berörs forskning om bedömning, tolkning av kriterier för bedömning, uppfattningar av och förhållningssätt till betygssystemet samt forskning om betygsinflation. Intervjumaterialet har analyserats med hjälp av en fenomenografisk ansats, och delats in i beskrivningskategorier som lyfter fram kvalitativt skilda sätt att uppfatta och tolka kunskapskraven för kursen. Undersökningen visar att lärare uppfattar kunskapskraven som konkreta instruktioner, som tolkningsmöjligheter och som konkurrenter till lärarnas egna betygskriterier. Lärare tolkar mellanstegen som ”svaga” versioner av betyget ovan samt som ”starka” versioner av betyget under. Slutsatsen är att det till viss del finns tydlighet i kunskapskraven, vilket är ansatsen från politiskt håll, men även ett stort mått av tolkningsutrymme vilket kan leda till många olika tolkningar av de krav som ligger till grund för kunskapsbedömning i kursen Svenska 1 på gymnasiet.
|
|---|
