Det här är inte en recension : Normer i den samtida svenska litteraturkritiken

• Main Author: Samuelsson, Lina
• Format: Others
• Language: Swedish
• Published: Stockholms universitet, Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria 2006
• Subjects: litteraturkritik; recensioner; normer; Literature; Litteraturvetenskap
• Online Access: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-6805

Det här är inte en recension. Normer i den samtida svenska litteraturkritiken. Magisteruppsats i litteraturvetenskap, 2006 av Lina Samuelsson Syftet med uppsatsen är att föra en diskussion om vilka normer som finns i den nutida litteraturkritiken. Två veckors recensioner, sammanlagt nästan hundra stycken, från fem olika dagstidningar har studerats ur ett genusperspektiv. Forskningen om litteraturkritik har bedrivits i begränsad omfattning och görs fortfarande så. Området blir ofta förbisett både inom journalistikvetenskapen och litteraturvetenskapen och än mer ovanligt är en genusmedveten kritikforskning även om många av de debatter som rört litteraturkritik, däribland den som bröt ut efter Linda Skugges recension av Björn Ranelids Kvinnan är första könet i Expressen, tagit upp feministiska frågeställningar. Efter en genomgång av olika patriarkala tendenser i litteraturkritiken genom tiderna – bland annat hur kvinnliga författare blivit lästa och värderade utifrån sitt kön – analyseras dagens litteraturkritik i tre delkapitel. Det första handlar om olika former av segregering och gemenskap inom litteraturkritiken: vad som recenseras av vem, vilka författare och verk som sätts i samband och i vilken kontext verket placeras. Särskilt påtagligt är hur den manliga homosocialiteten odlas i litteraturkritiken och det glastak som går vid en fördelning av 60 respektive 40 procent mellan män och kvinnor i litteraturkritiken, såväl recenserade som recensenter. Det andra delkapitlet, ”Status och värdering” handlar om hur kritiker bedömer verk av män respektive av kvinnor. Jag upptäckte att det inte är någon markant skillnad i hur ofta verk av kvinnor respektive män får positiv eller negativ kritik, däremot är det skillnad i hur värderingen sker. Vilka kvaliteter ett verk har betonas mer i recensionerna av litteratur skriven av kvinnor. I kapitlet diskuterar jag också frågan om högt och lågt i litteraturkritiken och om det finns en ge¬men¬sam kritikersmak eller syn på kritikerrollen. Den sista delen handlar om vilka ideologiska och estetiska värderingar som finns i litteraturkritiken och hur kritikerna själva förhåller sig till könsfrågan. Jag diskuterar om det är ett tecken på jäm¬likställdhet att de litteraturkritiska texterna är så könlösa eller är en form av sexism. Slutligen diskuterar jag de tydligaste normerna i dagens litteraturkritik: behovet av att litteratur ska säga något mer och ge läsaren en insikt. Men inte för enkelt; läsningen ska vara en utmaning, nästan en plåga. Varken författaren eller texten ska på något sätt stryka medhårs, komma med förklaringar och förenklingar eller moraliska budskap. Litteraturen ska vara okonven¬tionell och självständig, är den det är författaren enligt kritikern mogen. Jag kopplar dessa normer om litteraturen till kritikerns behov av att legitimera sig, försvara sin rätt att tala. Jag diskuterar därefter hur dessa normer, som inte tycks könsbundna, trots det får en segregerad litteraturkritik som resultat.