| Summary: | De senaste åren har textil- och klädindustrin genomgått stora förändringar. Efter årsskiftet 2005/2006 avskaffades det så kallade ATC-avtalet, som innebar reglering av handel med textilier och kläder. Detta förväntades få stora konsekvenser på textil- och klädmarknaden då dessa varor kunde flöda fritt från bland annat en så stor textil- och klädexportör som Kina. Hotet från Kina gjorde att EU och USA återinförde kvoter på vissa textilier och kläder därifrån sommaren 2005. Detta har i sin tur fört med sig konsekvenser för klädföretagen. Syftet med denna uppsats är således att göra en kritisk analys av globaliseringens utveckling genom att studera huruvida ATC-avtalets upphörande påverkat svenska klädföretag i valet av inköpsland. Underökningen har genomförts som en fallstudie av olika svenska klädföretag. Resultaten visar att de svenska klädföretagen som deltagit i denna studie inte påverkats av ATC-avtalets upphörande i valet av inköpsland. Detta beror på att variabler som kvalitet, pris, den politiska risken i värdlandet, landets ekonomiska utveckling, leveranstiden samt valet av leverantör, är andra faktorer som är viktiga i valet av inköpsland utöver handelshinder. Slutligen kan man konstatera att återinförandet av kvoterna mot Kina inte lett till att klädföretagen ökat Europaproduktionen. Vinnarna är snarare andra lågavlönade länder som Kambodja, Indien och Bangladesh.
|
|---|
