Reklam, Kroppsideal och Kroppens verklighet
Syftet med denna studie är att undersöka hur olika storlekar på modeller i reklamsammanhang påverkar köplusten hos konsumenter. Utifrån kriterierna reklam, kroppsideal och kroppens verklighet har vi utvecklat en teoretisk modell för att få en klarare bild av relationen mellan dessa tre. Vi lägger fo...
Main Authors: | , |
---|---|
Format: | Others |
Language: | Swedish |
Published: |
Stockholms universitet, Företagsekonomiska institutionen
2006
|
Subjects: | |
Online Access: | http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-6510 |
Summary: | Syftet med denna studie är att undersöka hur olika storlekar på modeller i reklamsammanhang påverkar köplusten hos konsumenter. Utifrån kriterierna reklam, kroppsideal och kroppens verklighet har vi utvecklat en teoretisk modell för att få en klarare bild av relationen mellan dessa tre. Vi lägger fokus på att undersöka om konsumenter föredrar att identifiera sig med modeller eller hellre ser dem som ett ideal. Vi har i undersökningen avgränsat oss till såväl kvinnliga modeller som konsumenter. För att undersöka detta har vi valt att använda oss av experiment och fokusgrupper som består av kvinnliga respondenter i åldersgrupperna 17-35. Anledningen till valet av såväl experiment som fokusgrupper är att se om konsumenter faktiskt handlar i enighet med sina värderingar. För att få en djupare inblick i reklamens framställning av modeller har även en medieanalys genomförts. Resultatet av undersökningen visar att kvinnor runt 30 år gärna ser en större variation av storlekar på modeller. För att skapa köplust hos 30åringar önskar de modeller som efterliknar deras egna kroppar. Med andra ord önskar denna målgrupp en tydligare enighet mellan kroppens verklighet, reklam och ideal. I den yngre åldersgruppen uttrycktes dock inte samma önskan. Köplust hos dessa skapas istället genom att se upp till ett oidentifierbart ideal. De vill ha ett ideal att efterlikna och på så sätt skapa en identitet. Resultatet visar tydligt på relationen mellan väldigt smala modeller och exklusivare märken. Det allmänna intrycket är att smalare modeller visar på något ouppnåeligt och exklusivt. Detta framkom tydligt både i experiment och fokusgrupper. |
---|