Lantmäteriet : En studie av vad som påverkar utformningen av verksahetsplanerna

• Main Author: Lundsten, Jane
• Format: Others
• Language: Swedish
• Published: Stockholms universitet, Företagsekonomiska institutionen 2005
• Subjects: Business studies; Företagsekonomi
• Online Access: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-6173

Regleringsbrevet är ett av myndighetens styrdokument utöver instruktion, verksamhetsförordning och gällande lagar. Med regleringsbrev och anslagstilldelning vilka är fastsatta av regeringen ska myndigheten planera sin verksamhet som ska resultera i verksamhetsplaner. Lantmäteriet styrs bland annat av regeringen i form av regleringsbrev trots att deras verksamhet till största delen är beroende av avgifter för sina tjänster och produkter. Kunderna är av skilda slag, allmänheten, kommunala och statliga verksamheter, men också näringslivet. Endast 25 % av Lantmäteriets omsättning är anslagstilldelning från regeringen resterande del är intäkter från näringslivet. Detta ställer krav på Lantmäteriet att vara så attraktiv som möjligt för att uppbringa de intäkter de är i behov av och kan inte enbart följa regleringsbrevet. En myndighet har givetvis ett visst utrymme att påverka sin egen verksamhet, Lantmäteriet kanske mer än andra i och med sin beroendesituation i form av avgifter och kunder. Detta gör det intressant att undersöka vad som påverkar Lantmäteriet i sin utformning av verksamhetsplanerna. Jag har använt en modell som är uppbyggd i två delar vilken visar vilka olika faktorer som påverkar verksamhetsplanerna, första delen belyser vilken påverkan den lagstadgade delen har, det vill säga regleringsbreven och den årliga redovisningen av resultatet har. Den andra delen av teorin belyser viktiga yttre påverkande faktorer som verksamhetsmandat och omvärldsförbindelser samt de inre faktorer som organisatorisk struktur och verksamhetsstruktur. Empirin består av utdrag och citat ur regleringsbrev, marknadsplaner, verksamhetsplaner, Lantmäteriets balance score card Vi Väljer Väg och årsredovisning för sammanlagt tre år: 2001, 2002 och 2003. På ett kvalitativt sätt har jag sedan med hjälp av den använda teorin som analysverktyg extraherat delar som ansetts mest relevanta, som bl. a är traditionella lantmäterieuppgifter. Efter analys framstår följande faktorer som påverkar verksamhetsplanerna. Dessa är: I den fösta lagstadgade delen av modellen framträder regleringsbrevet som starkt påverkande. Regleringsbrevet påverkar verksamhetsplanerna på så vis att mål av allmän karaktär, återfinns om än omformulerade. Målen och kraven är vidareutvecklade, verksamhetsanpassade och berör många av organisationens delar. Andra delen av modellen som beskriver de yttre och inre förhållanden resulterade i att följande faktorer framträder tydligare än andra; kunder och samhälle, teknikutveckling samt personal. I verksamhetsplanerna refererar Lantmäteriet återkommande till ”kunderna och samhället”, många verksamhetsmål formuleras med utgångspunkt i genomförda kundundersökningar. Omvärldens tekniska utveckling och den professionsstyrda personalen har tydlig inverkan på verksamhetsplanerna. Att organisationen är utvecklingsbenägen finns det tydliga bevis för och stora delar av organisationen är inblandad i olika utvecklingsprojekt. Teknikutvecklingen är en stor påverkande faktor av verksamhetsplanerna, målen är många, omfattande och berör hela organisationen. Givetvis är den professionsstyrda personalen en stark påverkade faktor, utan deras drivkraft skulle verksamhetsplanerna inte alls ha den form de har idag.