| Summary: | Antalet äldre invandrare i Sverige ökar och många bland den gruppen har kommit sent i livet. Språksvårigheter och kulturella skillnader gör det svårt för dem att få samma omsorg som majoritetsbefolkningen.Syftet med denna uppsats är att undersöka hur faktorer som språksvårigheter och kulturella skillnader påverka situationen för äldre invandrare och deras kontakter med äldreomsorgen. Kommunikationsteorier och relaterade definitioner av språk, kultur och kommunikation har använts för analysen.Denna studie är en litteraturstudie. Sammanlagt 18 artiklar med både kvantitativa och kvalitativa ansatser samt litteraturstudier ingår.Resultatet har presenterats i ett antal underrubriker. Centralt är att det finns ett klart samband mellan språk- och kulturella barriärer och sämre hälsa, upplevelse av vårdkvalitet och tillgång till formell och systematisk hjälp.Detta samband och tolkens roll i kommunikation och hur äldreomsorg borde utformas för att vara mer tillgänglig för äldre invandrare har diskuterats liksom vad kulturanpassad äldreomsorg kan innebära. Slutsatsen är att det finns luckor i kunskapsläget när det gäller studier som är baserade på de äldre invandrarnas subjektiva upplevelser, önskemål och krav. === The population of elder immigrants in Sweden is increasing and many older people among the group have come late in life. Language difficulties and cultural differences make it difficult for them to get the same care as the majority population. The purpose of this essay is to examine how factors such as language barriers and cultural differences affect the situation of older immigrants and their contacts with elder care. Communication theories and related definitions of language, culture and communication have been used for the analysis.This study is a literature review. A total of 18 articles with both quantitative and qualitative approaches, and literature reviews are included.The results have been presented in a number of subheadings. A central issue was that there was a clear connection between language and cultural barriers and poor health, perceived quality of care and access to formal and systematic means.This connection and the interpreter's role in communication and how elder care should be designed to be more accessible to elderly immigrants has been discussed as well as what culturally congruent elderly care could include. The conclusion is that there is a lack of knowledge based on the subjective experiences, wishes and requirements of older immigrants' themselves.
|
|---|
