| Summary: | Under de senaste åren har det inom olika medier förekommit intensiva rapporteringar och debatter om fenomenet depression, hos kvinnor. Kvinnors sjuklighet har alltmer kommit att betraktas som orsakade av biologiska faktorer. Inom psykologin söker man finna könsskillnader i egenskaper och beteenden, ett område som massmedia visat stort intresse för. Uppsatsens syfte har varit att undersöka hur unga kvinnor och flickor med depression framställts i svensk dags– och kvällspress, vilka orsaker som angivits till uppkomsten av deras depressioner samt om man uppmärksammat detta ur ett genusperspektiv. De teoretiska utgångspunkterna har varit, dels genusteorin där Hirdmans genussystem fått fungera som analysverktyg, dels tre förklaringsmodeller för att undersöka vilka orsaksförklaringar som ges till depressionerna: sociokulturella, psykosocial och biologiska/genetiska. Diskursanalysen ligger till grund för hela denna studie där den kritiska diskursanalysens fått utgöra uppsatsens analytiska ram. Resultatet visar att de biologiska/genetiska och psykologiska orsaksförklaringarna dominerar i tidningarna samt att avsaknaden av ett genusperspektiv är stort. Tidningarnas framställningar bidrar därmed stort till att reproducera genussystemet men även till att skapa psykisk ohälsa.
|
|---|
