| Summary: | Utomhuspedagogik är en pedagogisk inriktning där lärandet bygger på sinnliga och autentiska upplevelser som varvas med reflektion. Lärandets var, dvs. samhällsliv, natur- och kulturlandskap, har en central roll. Syftet med denna uppsats är att studera hur några gymnasieelever reflekterar kring sina upplevelser av utomhuspedagogik och undervisning utomhus, samt att studera några tänkbara långsiktiga konsekvenser av utomhuspedagogiken. Studien är baserad på intervjuer med fem gymnasieelever som under sina första skolår gått på en I Ur och Skurskola. Eleverna beskriver många olika aktiviteter kopplade till uterummet. I deras beskrivning av arbetssättet lyfts det särskilt fram att de ofta arbetade utomhus. Ämnesintegrering, upplevelser och dramatiseringar samt olika estetiska inslag nämns också. Eleverna beskriver ofta utomhuspedagogiken som lustfylld och att det rådde en god stämning på skolan. Eleverna nämner att de upplevde sig ha goda kunskaper i de naturvetenskapliga ämnena samt att de var duktiga på att orientera. Eleverna säger sig ha fått en vana av att vistas utomhus och några menar på att de lärt sig uppskatta naturen och blivit mer miljömedvetna. Resultaten tyder på att Utomhuspedagogiken kan vara en viktig faktor för att skapa en naturkänsla och en miljömedvetenhet hos elever, även om man i denna studie inte kan dra slutsatsen att så alltid sker.
|
|---|
