Vårdval Stockholm- offrar personalens hälsa för patienternas valfrihet? : En kvalitativ studie om psykosocial arbetsmiljö

En kvalitativ intervjustudie har genomförts på fem vårdcentraler i Stockholms län där syftet var att undersöka om nio distriktssköterskor upplever att deras psykosociala arbetsmiljö har förändrats sedan införandet av Vårdval Stockholm. Jag ville också undersöka hur de i sådana fall upplevde att det...

Full description

Bibliographic Details
Main Author: Lidrell, Gabriella
Format: Others
Language:Swedish
Published: Stockholms universitet, Sociologiska institutionen 2010
Subjects:
Online Access:http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-42252
Description
Summary:En kvalitativ intervjustudie har genomförts på fem vårdcentraler i Stockholms län där syftet var att undersöka om nio distriktssköterskor upplever att deras psykosociala arbetsmiljö har förändrats sedan införandet av Vårdval Stockholm. Jag ville också undersöka hur de i sådana fall upplevde att det har förändrats, om det fanns skillnader i denna upplevelse beroende på i vilket socioekonomiskt område de arbetar inom samt hur förändringarna skiljer sig från effekter av tidigare vårdreformer. Eftersom Vårdvalsreformen infördes i årsskiftet 2007/2008 finns det knappt någon forskning om denna reform och därför skulle den här studien kunna bidra med intressanta resultat. Teorier och tidigare forskning behandlar psykosocial arbetsmiljö, arbetsmiljöns utveckling under 1990-talet inom välfärdstjänsteområdet samt effekter av ett New Public Management-inspirerat styrsystem på sjukvårdens arbetsmiljö. Resultaten av den här studien visar att på alla vårdenheter upplever respondenterna en förändring i den psykosociala arbetsmiljön efter införandet av Vårdval Stockholm som ofta uttrycks som en utveckling åt det sämre, men förändringen är olika stor på de olika vårdenheterna. De största förändringarna har skett i området Sydvästra 1 och i Innerstadsområdet, medan Norrortsområdet tycks ha påverkats minst. Förändringarna tar sig uttryck i minskade resurser, främst i form av personal som leder till stress och ohälsa. Detta gäller dock inte alla enheter. Tidsbristen leder till ett minskat socialt stöd vilket bidrar till minskad arbetsglädje. Nya krav anses främst felaktiga och svåra att hantera, dessutom undergräver de det egentliga distriktssköterskearbetet. I det empiriska materialet finns det inga skillnader i deras upplevelser som enligt denna studiens omfattning kan förklaras av den socioekonomiska situationen i de olika områdena. Det är inte mycket i resultaten som verkar skilja sig från situationen under 1990-talet och alltså därmed från effekter av tidigare vårdreformer. Därför är det svårt att avgöra om de upplevda förändringarna beror på Vårdvalet, om de förstärkts av Vårdvalet eller om de inte alls påverkas av reformen.