| Summary: | Syftet med vår studie är att undersöka hur män och kvinnor som angett arbetslöshet som främsta skäl till fördelningen av föräldraledighet agerar när det gäller uttaget av ledighet. Våra hypoteser är att de arbetslösa männen förkortar sin ledighet och att de arbetslösa kvinnorna förlänger sin ledighet. Studien har en kvantitativ ansats och är baserad på försäkringskassans datamaterial Tid och Pengar (2003), som är insamlat på uppdrag av Riksförsäkringsverket. Undersökningen vände sig till föräldrar till barn födda 1993 och 1999. Vår studies teoretiska ram utgörs av genusteorier så som ”genusskapandet” av Hirdman (2001) och ”doing gender” av West och Zimmerman (1987), relativa maktresursteorin av Blood och Wolfe (1960), Beckers (1974) teori om familjen som en nyttomaximerande enhet samt preferensteorin av Hakim (2000). Enligt de fyra första teorierna kan faktorer så som traditionella könsrollsmönster, normer samt resurser i form av arbete, inkomst och utbildning bidra till att arbetslösa män och kvinnor agerar som de gör. Hakims preferensteori delar upp individer – och framför allt kvinnor – utifrån olika prioriteringar som de gör i livet. Vi redogör för tidigare forskningsresultat som påvisat att olika faktorer som utbildning, inkomst och ålder har en inverkan på fördelningen av föräldraledighet. Framför allt utgör Kugelbergs (1999) forskning grunden för våra uppställda hypoteser, då hennes studies resultat visade att inom den traditionella familjen förkortade den arbetslösa mannen sin ledighet medan den arbetslösa kvinnan förlängde sin föräldraledighet. Våra beroendevariabler är andelen av föräldraledigheten och längden på föräldraledigheten, och de oberoende variablerna är arbetslöshet, utbildningsnivå och ålder. Sammanfattningsvis visar våra resultat från både den deskriptiva delen och regressionsanalyserna att både kvinnans och mannens föräldraledighet i andel och tid ökar när man har angett arbetslöshet som främsta skäl till fördelningen. Den procentuella förändringen för männen blir större än för kvinnorna eftersom deras föräldraledighet generellt är förhållandevis lågt. Avslutningsvis innebär våra resultat att vi förkastar den första hypotesen angående arbetslösa mäns agerande kring föräldraledighet men vi får stöd för den andra hypotesen om kvinnors agerande.
|
|---|
