| Summary: | Syftet för uppsatsen har varit att undersöka i vilken utsträckning sambandet mellan socioekonomisk status och ohälsa hos den äldre populationen beror på de arbetsförhållanden de haft under de yrkesverksamma åren. Vi har för detta ändamål genomfört analyser med hjälp av ordinala logistiska regressioner där vi kontrollerat den fysiska och psykiska arbetsmiljöns inverkan på sambandet mellan två mått av socioekonomisk status och sex olika ohälsoutfall. De olika ohälsoutfallen har baserats på ett befintligt datamaterial från den nationellt representativa Undersökningen om äldres levnadsvillkor (SWEOLD) som genomförts åren 1992, 2002 och 2004. Bakgrundsinformationen avseende socioekonomisk status och arbetsmiljöförhållanden har hämtats från den nationellt representativa Levnadsnivå-undersökningen (LNU) från åren 1968 och 1981. Kombinationen av de två har möjliggjort för longitudinella studier, vilket innebär att vi kunnat följa respondenterna över tid - från tiden de varit yrkesverksamma till pensionsålder. Av studiens analyser framkom att de starkaste effekterna uppvisades när vi kontrollerade för den fysiska arbetsmiljöns verkan på sambandet mellan måtten på socioekonomisk status och de två ohälsoutfallen rörelsesmärta och fysisk funktionsnedsättning. Däremot förklarade de psykiska arbetsmiljöförhållandena genomgående mycket litet eller inget alls av sambanden mellan socioekonomisk status och ohälsoutfallen i stort. Med resultaten för handen drar vi slutsatsen att tidigare fysiska arbetsmiljöförhållanden i enlighet med tidigare forskning står för den största delen av sambandet mellan socioekonomisk status och äldres ohälsa. Med det i åtanke kan resultaten av vår studie tänkas reflektera dåtidens arbetsmiljö som karakteriserats av mestadels monotont arbete med, som vi kunnat se, belastningssjukdomar såsom smärta i rörelseorgan och nedsatt funktionsförmåga till följd. I vår studie har vi inte analyserat bristande kontroll av arbetet, hög anspänning, tillfredsställelse med arbetet, stöd från chef och medarbetare och inflytande över arbetsuppgifter. Om vi hade kunnat inkludera dessa faktorer hade vi eventuellt fått andra resultat med avseende på deras inverkan på sambandet mellan socioekonomisk status och äldres ohälsa.
|
|---|
