| Summary: | I denna uppsats undersöks hur tidpunkten för flytten hemifrån har förändrats mellan kohorterna 1965 och 1985. Här undersöks framför allt hur åldern vid flytten hemifrån har förändrats över tid samt skillnader och förändringar mellan kvinnor och män, ungdomar i olika delar av landet samt ungdomar med svensk respektive utländsk bakgrund. Resultaten visar att åldern vid flytten hemifrån har ökat för kvinnor men minskat för män. Detta har lett till att skillnaderna mellan könen har minskat. Förutom att medianåldern vid flytten hemifrån har förändrats mellan kohorterna har också mönstret för flytten hemifrån ändrats. En allt större andel flyttar i åldrarna kring 20 år, både bland kvinnor och män. Detta är en fortsättning på en trend som observerats tidigare och kan vara ett tecken på att ungdomars väg mot vuxenlivet blir mer likformig. Samtidigt visar resultaten att de regionala skillnaderna och skillnader mellan ungdomar med olika bakgrund har ökat. Unga kvinnor och män i storstäder och förorter lämnar föräldrahemmet senare jämfört med ungdomar i övriga delar av landet. Medianåldern vid flytten hemifrån har ökat över tid i storstäder och förortskommuner, både för kvinnor och män. De ökade regionala skillnaderna beror främst på att en allt större andel bor kvar hemma i högre åldrar i storstäderna och deras förorter. En trolig förklaring till denna utveckling är att det blivit svårare att komma in på bostadsmarknaden i dessa områden. I uppsatsen visas att personer med utländsk bakgrund flyttar hemifrån senare än de med svensk bakgrund, men att det är stora skillnader mellan olika ursprungsländer. Ungdomar med nordisk bakgrund följer i stort sett samma flyttmönster som ungdomar med svensk bakgrund, medan ungdomar med bakgrund från övriga delar av världen flyttar markant senare. Skillnaderna mellan personer med svensk och med utländsk bakgrund har också ökat mellan de kohorter som undersöks. Det är särskilt personer som är födda i Sverige med båda föräldrar födda utanför Norden som lämnar föräldrahemmet allt senare jämfört med ungdomar med svensk bakgrund. Detta kan bero på sämre möjligheter att komma in på arbets- och bostadsmarknaden och att fler i denna grupp väljer att flytta hemifrån först när de bildar familj. Sammansättningen av gruppen ungdomar har förändrats på flera sätt mellan de kohorter som undersöks i denna uppsats. Exempelvis har andelen ungdomar med utländsk bakgrund ökat och en större andel unga har varit med om att deras föräldrar separerat under uppväxten. Resultat av en analys där det kontrollerats för region, bakgrund, familjetyp och antal syskon visar att skillnaderna i relativ risk att flytta hemifrån mellan olika kohorter endast förändras marginellt jämfört med en analys utan kontrollvariabler.
|
|---|
