Ultimate Fighting: Våld, Civilisation, Legitimitet och Organisation. : En övergripande teoretisk analys.

• Main Author: Wyss, Anatol
• Format: Others
• Language: Swedish
• Published: Stockholms universitet 2009
• Subjects: Sociology; Sociologi
• Online Access: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-28829

Syftet med uppsatsen var att förstå hur Ultimate Fighting Championships (UFC), en amerikansk kampsportstävling startad 1993 i USA, har legitimerat sin verksamhet, från att ha varit starkt kritiserad, till att nå framgång och internationell spridning. I sin linda under 90-talet gjorde dessa brutala, i princip oreglerade och slagsmålsliknande former, att tävlingen möttes av kritik från politiskt håll, vilket kom att hota organisationens överlevnad.UFCs legitimeringsprocess under 90-talet fram till en bit av 2000-talet visade på tydliga paralleller till boxningen, som under 1800-talet även den hotades av illegalitet. Så har också Norbert Elias och Eric Dunning, med bland annat boxningen som exempel, beskrivit hur (teorin om) civilisationens process påverkade fritidsaktiviteter till att bli vad vi idag kallar för sport. Avsnittet med historisk bakgrund över bl.a. boxning ämnar visa på dessa paralleller, med fokus på sporternas nära stundande illegalitet till förmån för en verksamhet som tvangs att bli mer reglerad och kontrollerad – mer ”civiliserad”.Det som hotade UFC var dock inte direkt sett illegitimitet, utan utfrysning och hot från de medel som kunde styra sportens visibilitet, dvs. dess förmåga att synas och spridas, t.ex. genom tillstånd för evenemangen eller sändningsavtal med kabelbolag. Eftersom den kritik som kom att hota UFCs verksamhet på detta sätt var politisk, och inte i första hand speglade publikens åsikter, har en särskiljning gjorts mellan formell och informell legitimitet.Teoriavsnittet har i huvudsak redogjort för nyinstitutionell teori och teorin om civilisationens process med dess påverkan på sport.I analysen har jag visat att UFC sökt balansera mellan å ena sidan publikens krav på spänning, och å andra sidan mer formella krav på en reglerad verksamhet, kopplat till teorin om hur fritidsaktiviteter påverkats under civilisationens process. I enlighet med nyinstitutionell teori, har detta gjorts genom att man, rent ceremoniellt, uppbådat en reglerad fasad – i linje med formella förväntningar. I det ceremoniella ligger att man kopplar ifrån de egentliga aktiviteterna från den uppbådade fasaden. På det viset kunde UFC tillfredsställa formella krav genom att uppvisa en tävling som var reglerad, och samtidigt behålla publiken med ett tillräckligt spänningsmoment.