| Summary: | Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka läromedel i samhällskunskap som köps in och sedan används av lärare på gymnasieskolor i Stockholms län. Intresset riktas mot varför vissa läromedel väljs och vilka ramarna för valprocessen kan vara. Undersökningen har genomförts genom enkäter till kommuner och gymnasieskolor i Stockholms län. Svaren har sedan följts upp, sedan kompletterats med intervjuer med författare, projektledare, en pedagogisk webbdesigner och en säljchef. De kompletterande uppgifter som hämtats in tjänar till att förstå de olika författarfilosofierna och förlagens marknadsstrategier. Forskning om svenska läromedel och har gåtts igenom. Rönen här pekar mot att skolor och lärare har ett begränsat valutrymme inför val av läromedel i samhällskunskap på grund av givna juridiska, ekonomiska och ideologiska ramar. Det finns inom forskningen en oro för att teknik ska styra mer än didaktik. Osäkerhet råder också om den betydelse som digitalisering av skolan får för läromedelssituationen. Uppsatsens analys har gjorts med stöd av ramfaktorteorin, som först gås igenom i viss detalj. Resultaten från enkäten till gymnasierna visar att det sortiment av läromedel som säljer är begränsat. Nästan uteslutande är det en del av produkterna från de stora förlagen som säljer. Det enda hotet på marknaden kommer från en konkurrent med ”hard bargain”-profil.. En tendens till marknadskoncentration existerar. I stort är priskonkurrensen mycket måttlig trots goda vinstmarginaler i branschen och att läromedelsbudgetarna på en monopson köparsida är under press. Skälet till detta kan sökas i olika ramfaktorer. Hos gymnasieskolor med Stockholm stad som huvudman har året före pandemin tillgänglig ekonomi för läromedelsinköp minskat med ungefär 10 %. Likadan ekonomisk utveckling för läromedelskontot kan konstateras i flera andra kommuner. Generellt läggs mindre pengar på läromedlen för samhällskunskap än genomsnittet. Nästan alla gymnasier verkar dock ha tillgång till inköpta läromedel som inte är föråldrade. Interaktiva (digitala) läromedel är på papperet ofta billigare än de läromedel som framställs i tryckpress, men uppvisar inte någon dominans i undersökningen.
|
|---|
