Identitet och uttryck bortom tvåkönsnormen
Den här undersökningen handlar om ord för att beskriva könsidentitet och könsuttryck, men också mer allmänt om språk i relation till den egna identiteten. Undersökningen bygger på en enkät som besvarades av 31 personer med olika erfarenheter av att röra sig bortom tvåkönsnormen. Enkätsvaren kategor...
Main Author: | |
---|---|
Format: | Others |
Language: | Swedish |
Published: |
Stockholms universitet, Svenska/Nordiska språk
2021
|
Subjects: | |
Online Access: | http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-193912 |
id |
ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-su-193912 |
---|---|
record_format |
oai_dc |
spelling |
ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-su-1939122021-07-12T05:23:53ZIdentitet och uttryck bortom tvåkönsnormensweDelin, LianStockholms universitet, Svenska/Nordiska språk2021tvåkönsnormkönsidentitetkönandetranspersonicke-binärgenderismmodellenpersonbenämningarbenämnbarhetpositioneringGeneral Language Studies and LinguisticsJämförande språkvetenskap och allmän lingvistikDen här undersökningen handlar om ord för att beskriva könsidentitet och könsuttryck, men också mer allmänt om språk i relation till den egna identiteten. Undersökningen bygger på en enkät som besvarades av 31 personer med olika erfarenheter av att röra sig bortom tvåkönsnormen. Enkätsvaren kategoriseras utifrån återkommande teman, vilket belyser mönster i materialet. Enskilda svar analyseras utifrån begreppen tvåkönande, ciskönande och kategorialkönande, vilka är hämtade ur Hornscheidts genderismmodell, samt med hjälp av begreppen positionering och benämnbarhet. De flesta respondenter benämner sig själva med ord som överensstämmer med den egna identiteten, men en del väljer istället sina ord i syfte att påverka omgivningen eller för att helt slippa kategoriseras utifrån kön. När respondenter byter ord handlar det oftast om att det nya ordet upplevs passa bättre, men bytet kan även handla om att den egna identiteten förändrats eller om att ett tidigare behov av att påverka omgivningen har upphört. Även omgivningen positionerar respondenterna genom språkhandlingar – i många fall som tillhörande ett kön respondenten inte själv identifierar sig som. Respondenternas berättelser om att röra sig bortom tvåkönsnormen handlar om friktion mellan omgivningen och den egna könsidentiteten, negativa och positiva erfarenheter av sociala interaktioner, svårigheter att benämna den egna identiteten, att utforska sitt könsuttryck och att vara rädd för negativa konsekvenser. Sammantaget visar resultatet att personer som rör sig bortom tvåkönsnormen är en heterogen grupp med avseende på både livserfarenheter, relationen till den egna identiteten och inställningen till olika språkliga uttryck. Student thesisinfo:eu-repo/semantics/bachelorThesistexthttp://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-193912application/pdfinfo:eu-repo/semantics/openAccess |
collection |
NDLTD |
language |
Swedish |
format |
Others
|
sources |
NDLTD |
topic |
tvåkönsnorm könsidentitet könande transperson icke-binär genderismmodellen personbenämningar benämnbarhet positionering General Language Studies and Linguistics Jämförande språkvetenskap och allmän lingvistik |
spellingShingle |
tvåkönsnorm könsidentitet könande transperson icke-binär genderismmodellen personbenämningar benämnbarhet positionering General Language Studies and Linguistics Jämförande språkvetenskap och allmän lingvistik Delin, Lian Identitet och uttryck bortom tvåkönsnormen |
description |
Den här undersökningen handlar om ord för att beskriva könsidentitet och könsuttryck, men också mer allmänt om språk i relation till den egna identiteten. Undersökningen bygger på en enkät som besvarades av 31 personer med olika erfarenheter av att röra sig bortom tvåkönsnormen. Enkätsvaren kategoriseras utifrån återkommande teman, vilket belyser mönster i materialet. Enskilda svar analyseras utifrån begreppen tvåkönande, ciskönande och kategorialkönande, vilka är hämtade ur Hornscheidts genderismmodell, samt med hjälp av begreppen positionering och benämnbarhet. De flesta respondenter benämner sig själva med ord som överensstämmer med den egna identiteten, men en del väljer istället sina ord i syfte att påverka omgivningen eller för att helt slippa kategoriseras utifrån kön. När respondenter byter ord handlar det oftast om att det nya ordet upplevs passa bättre, men bytet kan även handla om att den egna identiteten förändrats eller om att ett tidigare behov av att påverka omgivningen har upphört. Även omgivningen positionerar respondenterna genom språkhandlingar – i många fall som tillhörande ett kön respondenten inte själv identifierar sig som. Respondenternas berättelser om att röra sig bortom tvåkönsnormen handlar om friktion mellan omgivningen och den egna könsidentiteten, negativa och positiva erfarenheter av sociala interaktioner, svårigheter att benämna den egna identiteten, att utforska sitt könsuttryck och att vara rädd för negativa konsekvenser. Sammantaget visar resultatet att personer som rör sig bortom tvåkönsnormen är en heterogen grupp med avseende på både livserfarenheter, relationen till den egna identiteten och inställningen till olika språkliga uttryck. |
author |
Delin, Lian |
author_facet |
Delin, Lian |
author_sort |
Delin, Lian |
title |
Identitet och uttryck bortom tvåkönsnormen |
title_short |
Identitet och uttryck bortom tvåkönsnormen |
title_full |
Identitet och uttryck bortom tvåkönsnormen |
title_fullStr |
Identitet och uttryck bortom tvåkönsnormen |
title_full_unstemmed |
Identitet och uttryck bortom tvåkönsnormen |
title_sort |
identitet och uttryck bortom tvåkönsnormen |
publisher |
Stockholms universitet, Svenska/Nordiska språk |
publishDate |
2021 |
url |
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-193912 |
work_keys_str_mv |
AT delinlian identitetochuttryckbortomtvakonsnormen |
_version_ |
1719416536693735424 |