Developmental Coordination Disorder : Kunskapsläge och arbete kring motorisk koordinationsstörning bland lärare i idrott och hälsa och specialpedagoger

• Main Author: Sahlin, Karin
• Format: Others
• Language: Swedish
• Published: Stockholms universitet, Specialpedagogiska institutionen 2020
• Subjects: Developmental Coordination Disorder; DCD; motorisk koordinationsstörning; idrott och hälsa; tillgänglig lärmiljö; Pedagogy; Pedagogik
• Online Access: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-190509

Denna studie handlar om en för många okänd diagnos vid namn Developmental CoordinationDisorder (DCD) eller i svenska uttryckt motorisk koordinationsstörning. Syftet är att undersökakunskapsläget kring DCD bland lärare i idrott och hälsa och specialpedagoger samt beskriva arbetetför att skapa en tillgänglig lärmiljö i ämnet idrott och hälsa för dessa elever. Den teoretiskautgångspunkten bottnar i den humanekologiska teoribildningen och närmare bestämt i en modell vidnamn M.A.T.C.H vilken utformats för att i skolan kunna bedriva ett främjande arbete för elever medDCD. M.A.T.C.H fungerar även som ett analysverktyg i tolkningen av empirin. Studien är avkvantitativ och kvalitativ karaktär och metoden som användes för datainsamling är enkät. Enkätenbesvarades av 56 lärare i idrott och hälsa och 60 specialpedagoger. Resultaten visar att knappt hälftenav respondenterna har hört talas om DCD och att 25 % eller färre anser att de har kunskap kring hurDCD påverkar ett barns motorik. Gällande kunskap kring hur undervisningen kan anpassas efter elevermed DCD anser knappt hälften av lärarna och färre än 10 % av specialpedagogerna att de har detta.Vidare visar studien att de flesta lärare gör anpassningar för dessa elever och att dessa framförallthandlar om nivåanpassningar. Gällande specialpedagogernas delaktighet i anpassningarna uppger färreän hälften att de bidragit i detta arbete. Resultatet visar också att färre än hälften av lärarna väljer attkontakta en specialpedagog för handledning i arbetet. Orsakerna till varför många inte gör detförklarar de med att specialpedagogerna ofta har brist på kunskap och tid. Knappt hälften avspecialpedagogerna uppger att de ger handledning till lärarna och beskriver bland annat att det krävsbättre organisatoriska förutsättningar. I resultatdiskussionen förs ett resonemang kring hur ökadkunskap och samverkan kan bidra till att utveckla arbetet för att möta elever med DCD. Slutsatsernaformuleras i begreppen kunskap och samverkan. En ökad kunskap kring DCD samt en närmresamverkan mellan lärare i idrott och hälsa och specialpedagoger kan fördjupa det arbete som redangörs gällande anpassningar samt främja en tidig upptäckt av elever med DCD.